Motala ström, Svartån och Stångån har sedan länge berövats sina möjligheter låta fisk och ål fritt vandra i sina naturliga strömfåror. Orsaken är dom småskaliga kraftverk som ligger längs vattenlederna, varav över 30 kraftverk ägs av det kommunala bolaget Tekniska Verken i Linköping.
För 50-60 år sedan fick människor som bodde i Ljungsbro vid Motala ström utanför Linköping äta så mycket laxöring att de tröttnade på det.
– Så stora mängder fanns i strömmen då, säger Åke Wester från Roxens fiskevårdsområde.
Ideella krafter kämpar
I dag har de naturliga strömfårorna stängts och stoppat möjligheten för fisken att vandra upp och förbi Tekniska verkens vattenkraftverk. Sedan flera år driver flera idella krafter i regionen en kamp för att återupprätta det som förstörts.
– Tiderna har ju ändrats. När kraftverken bygdes så var det ju inte tal om miljön, då var det bara billig energi som gällde. Men i dagens läge när vi har överskott av energi och kan exportera så fortsätter vi att förstöra för framtiden och våra barnbarn, säger Åke Wester.
– Jag ser mycket allvarligt på det här. Att förhindra fisk och ål att vandra förbi Tekniska verkens kraftverken gör att man stoppat fiskens möjlighet att fortplanta sig, säger Patrik Wallenberg från föreningen Älvräddarna.
”Vi kan inte stänga dem”
Tekniska Verken säger sig vara medvetna om problemen, men hänvisar till gamla vattendomar.
– Vi hoppas att vi kan anpassa oss till nyare modernare regler, men just nu har vi inte den möjligheten. Vi tjänar inga pengar på våra småskaliga kraftverk. Men vi kan inte stänga dem, för vi har ett regleringsansvar. Vi gör precis vad vi är tillsagda och där pengarna för miljön gör bäst nytta, säger Mile Elez, teknisk direktör på Tekniska verken.
– Visst har Tekniska verken regleringsansvar och de har också ansvar att öppna några naturliga numera torrlagda vattenfåror så att fisk och ål kan ta sig fram, säger Patrik Wallenberg
Bra för turismen
De som nu protesterar mot Tekniska verken agerande menar att ett öppnande av gamla strömfåror skulle gynna inte bara miljön utan också näringsliv och turism.
– O ja. Det skulle skapa många arbeten. Det handlar inte bara om fiskekort, utan också om mat och logi för de som kommer hit och fiskar. Det skulle locka utlänningar, tyskar, amerikaner och engelsmän att komma hit och fiska, säger Patrik Wallenberg.
Fått 150 miljoner – inget åt fisken
Tekniska verken menar att de inte tjänar pengar på den utvunna vattenkraften. Men bolaget har fått över 150 miljoner kronor av skattemedel från staten för att de producerar förnybar energi. Inga av de pengarna har gått till vandringspassager för ål och fisk.
– De 151 miljonerna vi fått i såkallade el-certifikat har inget att göra med fisken, säger Tekniska verkens tekniske direktör Mile Elez.
– Det är för vår förnybar energi, som vi har fått pengarna. Pengar till miljöåtgärder tycker jag vi ska använda där de gör mest nytta, både för miljö och klimat, säger Mile Elez.