Sandra Taavenikus Asperger är en medfödd funktionsnedsättning som gör att hon, satt under press, flyr in i sin egen värld. Minsta småsak som går snett kan utlösa en katastrof och skapa svår ångest, om inte människor i hennes omgivning förstår att bemöta henne på rätt sätt. Vilket var orsaken till att hon lämnade gruppboendet i Småland, där hon varit sen i maj förra året.

– De hade inte tillräckligt med kunskap om Asperger för att kunna möta mina behov. Det hände många saker och jag insåg till slut att jag var tvungen att åka därifrån för att överleva, berättar Sandra.

Personkrets 1

Enligt LSS, Lagen om särskilt stöd och service tillhör Sandra Taaveniku den s k personkrets 1 som ska ha samhällets bästa stöd och service till ett ordnat liv. För trots sin funktionsnedsättning skulle Sandra t o m kunna jobba om allt annat runt henne fungerade. Men när hon nu vill ha hjälp med åtminstone ett tillfälligt boende i Norrköping, så säger handläggaren på Vård- och omsorgskontoret nej...har hon lämnat gruppboendet i Småland på eget bevåg, så får hon skylla sig själv.

– Hon tyckte jag kunde bo på vandrarhem.

När Östnytt ringer, för att med Sandras fullmakt och friskrivning från sekretess, få en kommentar till beslutet, så vägrar verksamhetschefen Pernilla Thunander att tala med oss om Sandras fall.

– Vi uttalar oss aldrig i ett enskilt ärende.

Och när vi förklarar att Sandra, som faktiskt är myndig,  och uppmanar alla inom kommunens som hanterat hennes fall, att tala fritt, så får vi svaret:

– Vi tänker inte uttala oss i alla fall.

Försökt ta livet av sig

På kontoret nekar man oss dock inte att få ut Sandra Sandra Taavenikus journaler och beslutshandlingar. Handlingar som ger en tydlig bild av hur Sandras liv gestaltat sig.  Allt från byte av LSS-boenden till över två års tvångsvård på Rättspsykiatriska kliniken i Sundsvall. Inte för något brott, utan för sitt självskadebeteende. Sandra berättar att hon försökt ta livet av sig många gånger.

-Jag har tappat räkningen, säger hon.

Bara från boendet i Småland finns ett 90-tal incidenter rapporterade. Händelser där Sandra tappat kontrollenoch gjort allt från att ha slagit sönder inredning, käkat rakblad, till att ställa sig framför tråget. Och när polis och landstingets psykiatriska intensivvårdsavdelning, PIVA i Jönköping kopplats in har personer från båda myndigheterna ifrågasatt Sandras placering.

– Redan två månader efter att hon kom till boendet, ifrågasätter PIVA om boendet verkligen är rätt boende för Sandra. Och någon månad senare gör tillkallad polis samma iakttagelse, berättar Per-Einar Nordqvist, ordförande för Autism o Aspergerföreningen i Östergötland.

Det är han som låter Sandra bo på kontoret och nu har tagit sig an hennes kamp mot Vård- och omsorgskontoret.

– Med min erfarnehet av autism och Asperger, så kan jag se att Sandra inte har blivit bra bemött. Hade hon blivit det hade inte det här behövt hända, säger han.

– Att låta Sandra bo på ett gruppboende där man visserligen kallar sig för ett gruppboende, men där de flesta är intagna för utvecklingsstörning, det är inte rätt plats för Sandra. Dessutom verkar det som om man saknar rätt kompetens för att ta hand om personer med Asperger, menar han.

Vill till Aspergerboende

Nu försöker Per-Einar Nordqvist hjälpa Sandra att bli placerad på Kümmerlinggården i Vadstena, som är ett rent Aspergerboende. Men hittills har kommunen sagt nej till Sandras önskan.

– Jag har aldrig bott på ett Aspergerboende, ändå säger dom att det inte skulle funka för mig. Dom säger nu att min huvudiagnos inte är Asperger och att jag ska tillbaka till gruppboendet i Småland, annars får jag klara mig själv.

Kommunens vägran att ge Sandra hjälp och stöd enligt LSS, granskas nu av Socialstyrelsen och kommunen har till 24 maj på sig att yttra sig över sitt beslut att stänga av Sandra från hjälp och stöd. Dessutom har man bett tingsrätten att utse en god man åt Sandra. I ansökan står bl a att företrädaren Per-Einar Nordqvist inte är lämplig som företrädare för Sandra. Han har ju gått till media, dvs till Östnytt.