En av de som har drabbats är Amna Hamza i Malmö.

– Jag blev misshandlad av en man och efteråt skrek han svordomar, säger hon.

Trots att Amna Hamza har utsatts för hatbrott flera gånger så har hon bara anmält det till polisen en gång.

– De tyckte inte att det var personligt mot mig och då tappade jag förtroendet. De stod inte på min sida trots att det var jag som var utsatt. Jag kände mig jättekränkt, att ingen gör någonting åt saken.

”Har bytt till skottsäkra glas”

De senaste siffrorna från Brottsförbyggande rådet (BRÅ) är från 2014 och de visar att anmälda hatbrott med islamofobiska motiv har ökat stadigt varje år sedan 2005. De senaste fem åren har det ökat med cirka 81 procent, till 492 ärenden. 80 av brotten har skett i Skåne, där Malmö har flest anmälda brott, 35 stycken.

De flesta av brotten, 21 procent, sker på internet och i över hälften av fallen är förövaren okänd.

Salahuddin Barakat är ordförande för Islamakademin i Malmö och en av ledarna i det svensk-muslimska civilsamhället. Han bekräftar bilden av att islamofobiska hatbrott ökar och att det är många muslimer som känner sig hotade i Sverige.

– Vi har nyss bytt ut alla våra fönster i församlingen till skottsäkra glas. Vi upplever att väldigt mycket av hoten sker på internet, där man skriver till oss att man vill till exempel döda och utrota oss, säger Salahuddin Barakat.

Han nämner ett ständigt återkommande problem.

– Om man går in på vilken nyhetssida som helst och läser en artikel om islam eller muslimer så ser man i kommentarsfälten hur mycket hat och hot som existerar i dag.

Polisen vill ha fler anmälningar

Amina Aweida och Amna Hamza är två av cirka en halv miljon svenska muslimer. När SVT Nyheter Skåne träffar dem i Malmö berättar de hur trakasserier, kränkningar och misshandel har blivit en del av vardagen.

– När jag går ut så känner jag att jag måste mobilisera mig, för sannolikheten att något händer är så stor, säger Amna Hamza.

Saker som hon blivit utsatt för, förutom misshandeln, är glåpord, folk har spottat på henne och hon har även blivit jagad av en grupp män för att precis lyckas komma undan genom att ha låst in sig i sin bil och kört iväg.

Amna Hamza menar att många saknar förtroende för polisen. På hatbrottsgruppen i Malmö ser man allvarligt på problemet med bristen på förtroendet.

– Detta försvårar vårt arbete, säger Håkan Gustafsson på polisens hatbrottsgrupp.

De försöker skapa förtroende och vill ha in fler anmälningar. Men Håkan Gustafsson menar också att arbetet kring hatbrott är svårare på grund av att förövaren oftast är okänd och att de handlar om låganmälda brott.

”Man tror inget allvarligt har hänt”

Mika Andersson är doktorand på Malmö Högskola och forskar om just utsatthet och hatbrott. Hon menar att de två främsta anledningarna till att man inte anmäler hatbrott är att man trivialiserar och normaliserar sin egen utsatthet samt förtroendet för rättsväsendet.

– Eftersom händelsen oftast är verbal och inte fysisk, så tror man att inget allvarligt har hänt. Man börjar acceptera att det är så här det ser ut när man går ut på kvällen. Att det är en normal del av ens liv, säger Mika Andersson.

Amina Aweida bekräftar den bilden.

– Folk tror att de kan kläcka ur sig precis vad som helst, för det får inga konsekvenser, säger hon.