En frän doft av bränt ligger över Sörbäcksgatan i Malmö. Det är bara några hundra meter från huset där de två granaterna kastades, från garaget där en tredje granat hittades i går natt. Vid trottoaren står tre bilvrak. En av bilarna tillhör Wilfredo ”Willy” Salinas.

– Jag tänker att detta kan inte hända här i Sverige, säger han när vi går förbi det som finns kvar av hans bil.

Klockan halv ett i natt vaknade han av en hög smäll. Han gick ner på gatan och upptäckte att flera bilar stod i brand.

– Jag blev jätteledsen. Det här är inte den första bilen de bränner sönder för mig, det är den fjärde. De tror att jag ska ge upp, men det ska jag inte göra. Jag ska hitta en lösning för att göra det här området tryggt.

Barnen påverkas

Willy Salinas har bott här på Kroksbäck i sju år. Han har sina barn hos sig varannan vecka, men nu får de vara hos sin mamma. De har inte sluppit undan det som hänt här den senaste veckan.

– Mina barn är 11 och 10 år gamla, och de vet vad som händer här. Min dotter är jätteledsen, och arg på att de bränt vår bil. Min lille pojke är också påverkad. Det är något som påverkar hela familjen.

– Man känner sig absolut inte trygg, det finns inget som heter trygghet här. När barnen är ute och leker kollar jag hela tiden på dem. Det kan hända något när som helst. De vill flytta härifrån. Men det vill inte jag. Jag trivs här, jag brukar säga till mina barn att ”vi ska inte ge upp så lätt, vi ska kämpa”.

”Det är krig”

Det som händer just nu i Kroksbäck är inte en unik händelse, säger Willy Salinas, utan något som pågått i flera år.

– Vi har haft en regering som inte satsat på ungdomar, på arbetslösa. Det här är resultatet. För tre år sedan började ungomdar samlas i det här området, i den här byggnaden. De började röka narkotika, och göra dåliga saker.

Nu vill Willy Salinas se att något förändras. Han har kallat till en manifestation i dag, och bjudit in både grannar och lokala politiker för att demonstrera mot våldet.

– Det är krig nu, det känns så. Det pågår hela natten, vid halv ett började det – sen klockan tre, klockan fyra, hörde man de här detonationerna. Man är inte trygg här längre.

Få vill prata om det som händer

Förutom de brända bilvraken råder ett lugn på gatorna här. Några stannar till vid bilarna för att ta en bild och prata med varandra. Många av de vi träffar berättar samma sak, ”det är katastrof det som hänt”, ”man känner sig inte trygg här”. Men ingen vill ställa upp framför kameran. ”Vad händer då, jo då är min bil näst på tur” säger en kille som går förbi.

– I natt pratade jag med några grannar som också kom ut och tittade på händelserna. De var jätterädda och arga. Men de kommer till manifestationen i dag, och vi hoppas att det kan bli en förändring efter det, berättar Willy Salinas.

Han säger att han förstår de som inte vill prata med medier. Men för honom är det inget alternativ att vara tyst.

– Jag är en person som inte ger upp så snabbt. Jag ska kämpa vidare, säger han.