De strejkar för medarbetarna som inte har andra val än att acceptera läget, säger Guarab Adhikari. För dem som har italienska eller spanska dokument och inte vågar berätta.

– Som invandrare i det här landet är du ingenting om du har problem med arbetet. I dag är det vårt företag, i morgon är det något annat. Det blir värre och värre om inte vi försöker göra något åt det.

Steven Munyangabira suckar.

– För många blir arbetsplatsen som ett hem. De kan inte strejka, de kan inte förlora jobbet. De har inget val. Fråga dem en och en, chefen inskränker deras rätt att prata, säger Steven Munyangabira.

Övertid betalas inte

I en månad har Guarab Adhikari och Steven Munyangabira strejkat från livsmedelsföretaget Sunsalat i Malmö. De vittnar om underbetalning: Övertid betalas inte. Helgarbete betalas inte. Kollektivavtal och tryggheter existerar inte.

– Du måste komma in och arbeta på söndagar utan lön, annars får du inte stanna kvar. Människor tjänar 9000 kronor i månaden. Det är mindre än vad en normal deltidstjänst ger, säger Guarab Adhikari.

Guarab Adhikari och Steven Munyangabira uppger att det arbetar omkring 40 personer på Sunsalat. Själva kom de till företaget via Arbetsförmedlingens nystartsjobb.

De båda är de enda medlemmarna i Livsmedelsarbetareförbundet (Livs). Det är facket som initierat och driver strejken samt en blockad utanför Sunsalats anläggning på Emilsborgsgatan.

Krav om kollektivavtal

Fackförbundet anklagar Sunsalat för lönedumpning för att konkurrera med villkoren på den danska marknaden där företagets försäljning sker.

Fackets direkta krav är att företaget ska teckna kollektivavtal.

– Enligt vittnesuppgifter arbetar de anställda för låga löner, det råder en pressad och stressad arbetsmiljö, säger Benny Kolnby, ombudsman på Livs.

Enligt honom har flera arbetare på företaget uppgett att vissa tjänar mellan 8.000 och 9.000 kronor i månaden för en heltidstjänst.

– Folk måste förstå att det är väldigt lite pengar, oavsett var man jobbar. Det här handlar om människor i beroendeställning, utsatta personer som inte kan eller vet hur systemet ska se ut och hur det ska fungera på svensk arbetsmarknad, säger Benny Kolnby.

Stridsåtgärderna från Livs inleddes den 9 november. Medlare har kopplats in men en överenskommelse har uteblivit.

Går med på kraven

Allteftersom har trycket på Sunsalat ökat. I början av december meddelade Coop i Danmark att man stoppar försäljningen av Sunsalats produkter. Och bara dagarna senare kommer en vändning när SVT träffar företagets inkopplade advokat: Sunsalat går med på kraven.

– Man kommer att sluta samman med en arbetsgivarförening och då blir det med automatik ett kollektivavtal, säger Stig Barrdahl, advokat.

Enligt honom ska avtalet skrivas på senare i veckan. Han använder filmiska liknelser för att beskriva hur fackförbundet Livs arbetat under konflikten.

– De lägger fram erbjudanden som är omöjliga att säga nej till. De har full rätt med bojkott men har utöver det skrivit brev till Coop i Danmark och beskyllt min klient för skattebrott och svältlöner, säger Stig Barrdahl och fortsätter:

– Det är rena lögner. Det finns inga problem, uppgifterna som vi har stämmer. Men det är så här fackförbundet arbetar: Antingen tvingar man fram ett kollektivavtal eller så ser man till att företaget går i konkurs.

Förvånad över besked

Benny Kolnby på Livs förvånas när SVT ger honom besked att Sunsalat bestämt sig för att skriva på ett avtal med en arbetsgivarorganisation.

– Vi har inte fått någon information om det. Stämmer det så är det väldigt positivt och intressant, säger Benny Kolnby.

Han menar att så fort ett kollektivavtal är påskrivet kommer Livs att avsluta konflikten. Han räknar dock med att en medling kommer att ske som planerat på fredag.

Guarab Adhikari och Steven Munyangabira ser ingen tänkbar framtid för sig själva hos Sunsalat.

– Men det är bra för mig om de skriver på eftersom människorna som kommer i framtiden får det bättre. Det var mitt mål, jag brydde mig alltid mest om de andra, säger Steven Munyangabira.

Guarab Adhikari säger att han hoppas att fler utsatta arbetare vågar kämpa emot.

– Människor kommer till Sverige för att man har hört om en bättre framtid och bättre värld. Men om förhållandet ser ut som det gjort på vårt företag, då kommer ingen vilja komma hit och kämpa för det.