Bebyggda miljöer och offentliga platser kan både återspegla och underbygga kulturella värderingar och normer i samhället, till exempel kring jämställdhet, resonerade Statistiska centralbyrån (SCB) och skred till verket med att undersöka gatuskyltar med personnamn.

Knappt 2 400 skyltar senare är läget entydigt: Ungefär 2 060 var manliga och 330 kvinnliga (cirka 14 procent).

– Historiska skäl är den största anledningen. Det är gamla gator helt enkelt, namnsatta kanske för flera hundra år sedan, säger Marcus Justesen som arbetar med geografisk analys på SCB.

Annorlunda i fem kommuner

Men den skeva könsfördelningen gäller även gator som döpts de senaste sju åren. Tre till fyra gånger fler män ger namn åt gator än kvinnor. Dessutom har den genomsnittliga längden på mansgator ökat något till 452 meter, medan kvinnogator blivit kortare och snittar nu 380 meter.

– Det är jättesvårt att svara på varför det är så. Man får nog konstatera att gamla strukturer sitter kvar, säger Marcus Justesten.

Blott fem kommuner har fler kvinnliga gatunamn än manliga: Södertälje, Sävsjö, Uppvidinge, Emmaboda och Överkalix.