Lotta Lindeborg började medicineras med antidepressiva när hennes dotter var ett år. Och nu, fem år senare, tar hon det fortfarande. Anledningen att hon en gång började är att hon inte kände den lyckan som andra mammor pratar om.
-Jag kände mig väldigt ensam, det var oändligt långa dagar. Man vaknade tidigt för att bebisen vaknade tidigt, och det var som en lång dag som bara skulle slås ihjäl, berättar Lotta lindeborg för Smålandsnytt.
Smålandsnytt: Du kände ingen glädje?
-Inte mycket. Det fanns ljusglimtar, men jag var ju ledsen mycket och hade en låg energinivå. Det var svårt att ta sig ut utanför dörren, fortsätter Lotta Lindeborg.
Symptomen varierar
Symtomen för förlossningsdepression varierar från person till person, men det vanligaste är att man känner sig nedstämd. Det kan också handla om viktpendling, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, och en känsla av att inte räcka till som förälder.
När Lotta, med hjälp av sjukvården i Kalmar, lyckades fastställa att det var förlossningsdepression som hon led av, så sökte hon på nätet efter information om det. Men det inte fanns mycket att hitta.
-Det var först när jag mådde bättre själv som jag orkade leta efter andra som gick igenom samma sak, och då upptäckte jag att det fanns ingen litteratur av det här slaget, säger hon.
Det var då som idén föddes om att skriva en bok som skulle kunna hjälpa andra drabbade.
-Ja, för att man ska kunna få stöd av den, kanske känna igen sig och förstå att man inte är själv om det här. att det är många som upplever samma sak.
Älskar sin dotter
Idag mår Lotta bättre, och hon älskar verkligen sin dotter. Hon har valt att vara öppen och berätta om sin förlossningsdepression, men hon upplever att det är många som annars har svårt att prata om det.
-Det är säkert många som inte ens erkänner för sin partner att de mår dåligt, medan en del är mer öppna. Jag har berättat för mina vänner och bekanta, och arbetskamrater, att jag har haft det här.
Smålandsnytt: Hur har de reagerat på det?
-De flesta har reagerat väldigt positivt. Det är många som är medvetna om att man kan må dåligt, och det är många som indirekt känner någon som är drabbad. Sedan kanske inte alla som har kunnat relatera till mina upplevelser har haft en regelrätt förlossningsdepression, men det är ändå det här med att man inte mår bra och därför kan känna igen sig. Så det har varit mycket positiva reaktioner.