– När man läser om Skarhults historia handlar den bara om männen och vad de har gjort. Om man skrapar och gräver hittar man kvinnorna som haft makt på slottet, berättar Alexandra von Schwerin, som kom till Skarhult 2003 när hon gifte sig med Carl Johan von Schwerin.
Hon flyttade från Stockholm till en 67-rummare i Eslövs kommun och hennes tankar om vad en slottsfru gör om dagarna kom fort på skam:
– Jag trodde jag skulle ligga på en soffa och äta praliner, säger Alexandra och skrattar. Hon blev som nybliven slottsfru affärspartner till sin man, som hade byggt några vindkraftverk på slottets ägor. Tillsammans har de sedan dess utvecklat den affärsidén och fått andra markägare att satsa på vindkraft.
Danmarks rikaste kvinna
Hennes senaste projekt är utställningen och boken ”Den dolda kvinnomakten – 500 år på Skarhults slott” som hon skrivit tillsammans med en rad historiker och en etnolog. Utställningen finns i fem av rummen på slottet och varje dag kommer det runt 160 Eslövsbarn till slottet för att lära sig mer och kvinnorna som har bott och verkat på slottet.
– Det är självklart att barnen får reda på att kvinnor och män är jämnställda och jämnlika, säger Cecilia Lind (S), kommunalråd i Eslövs kommun. Hon tycker det är viktigt med kvinnliga förebilder och några av kvinnorna på Skarhult är sådana.
Den kvinna som byggde renässansslottet på 1500-talet hette Mette Rosenkrantz och var Danmarks rikaste kvinna. Margaretha Uddenberg räddade godsets ekonomi och Beata von Königsmarck svarade för driften av Skarhult i ett halvsekel. Nu hänger deras porträtt väl synliga i salongerna. Männens porträtt, som brukar pryda väggarna, har fått flytta upp på vinden.
Gubbarna får stanna på vinden
När vi följer med Alexandra upp på slottsvinden visar hon några av dem.
– Här har vi en sådan gubbe, säger Alexandra och lyfter upp en oljemålning som står på golvet, lutad mot biljardbordet.
På frågan om han ska få stanna på vinden svarar hon:
– Jag tror det, och så skrattar den nuvarande slottfrun och projektledaren på Skarhult.