Den lilla humlan väger bara ett tiondels gram. Med hjälp av superlim fäster Georg Andersson från Lunds universitet det lilla chipet, som inte är större än spetsen på en kulspetspenna, på humleryggen.

– I början märker den att det är något nytt där, men sen flyger den som vanligt, säger han.

Med hjälp av den lilla passiva radiosändaren hoppas Georg och hans forskarkollegor att få veta mer om humlorna. Till exempel om deras orienteringsförmåga påverkas om rapsen där runt humleboet sprutats med en viss sorts bekämpningsmedel mot insekter.

– Både honungsbin och vilda bin har väldigt stor betydelse, säger Thorsten Rahbek Pedersen från Jordbruksverket som är projektledare för den här studien.

– Honungen är faktiskt en biprodukt kan man säga. Den största betydelsen har bina när det gäller att pollinera grödor  i lantbruket och i trädgårdar.

Halv miljard om året

Det rör sig om stora pengar. Man räknar med att värdet av pollineringen som bina gör ligger upp mot en halv miljard om året. Därför har det stor betydelse om ett visst bekämpningsmedel är skadlig för bina eller inte.

Just den här studien tittar på neonikotinoider som bekämpar insekter. EU har förbjudit preparatet i två år, men omröstningen i parlamentet var jämn och Thorsten Rahbek Pedersen menar att den här undersökningen är viktig för vad som händer sen.

– För det är inte så enkelt att man bara kan förbjuda rakt av, säger han.

– Just neonikotinoider är viktiga för rapsodlarna eftersom de bekämpar en jordloppa som annars snabbt kan förstöra ett helt fält.

Åtta fält är med i försöket. Fyra är besprutade, de andra fyra inte.

Har koll på avfärd och hemkomst

Det lilla fastlimmade chipet registrerar när humlan flyger ut och när den kommer hem.

– På det sättet kan vi se hur lång tid det tar och då kan vi räkna ut om orienteringsförmågan blivit sämre, säger Georg Andersson.

Mer information om Jordbruksverkets olika projekt om bin och humlor hittar du på Jordbruksverkets hemsida.