Lennart Olsson, arbetsledare på NSVA, spolar ledningar i Rydebäck. Foto: SVT

Fortsatt kokning av dricksvatten

Uppdaterad
Publicerad

Mysteriet kring bakterierna i dracksvattnet i Höganäs och Helsingborg, är fortfarande olöst.

Ännu är källan till de tarmbakterier som hittats i drickvattnet i Helsingborg och Höganäs inte funnen.

– Det är mycket ovanligt att vi inte vet orsaken när bakterier hittats i vattnet. Vi är inte närmare gåtans lösning idag än igår, säger Jonas Håkansson, chef för avdelning dricksvatten på Nordvästra Skånes vatten och avlopp.

I fredags upptäcktes tarmbakterier i dricksvattnet i Höganäs. Nya provsvar på måndagen visade att även Helsingborg har drabbats av det smutsiga vattnet. Både Höganäs och Helsingborg får sitt vatten från Sydvatten via Örbyverket i Helsingborg.

Samtidigt fortsätter klorering av vattentornet och utgående vatten från Örbyverket. Ledningsnätet spolas också för att få ökad genomströmning, något som kan innebära lägre tryck i vissa områden.

Nu väntar man på provsvar. Vattenprover har tagits på 15 olika stället i jakten på bakteriekällan, men ännu har inget av provsvaren kommit tillbaka.

– Det första vi måste göra är att beklaga att det här har hänt. Vi förstår att det innebär olägenheter för både privatpersoner och företag. Men alla som har hört av sig har varit väldigt förstående, säger Jonas Håkansson.

– Det är inte så farligt. Jag försöker tänka att jag är på semester, då dricker man ju inte heller vattnet i kranen, säger helsingborgaren Lena Hugosson.

Tidigast på torsdag tror Jonas Håkansson att bakterielkällan kan vara hittad och åtgärdad. Fram till dess gäller rekomendadtionerna att koka allt vatten som ska drickas eller användas i matlagning.

Detta är enterokocker

Enterokocker beskrevs första gången i Storbritannien 1988.  Bakterierna har sedan dess spridit sig oerhört snabbt. I USA har andelen på några år ökat från mindre än en procent till på vissa håll 20–30 procent.I Europa har problemet ännu inte nått samma omfattning som i USA.

Enterokocker är en grupp tarmbakterier som ofta är ganska harmlösa men som ibland koloniserar sår, urinkatetrar med mera. Mest besvär orsakar de i samband med infektion eller kolonisation av främmande material inne i kroppen, t ex hjärtklaffar och proteser.

Enterokockerna har också blivit allt vanligare som orsak till sjukhusförvärvade infektioner, såsom urinvägs-, sårinfektioner och blodförgiftning (sepsis).

En anledning till att dessa bakterier lätt sprids i en sjukhusmiljö är att de är naturligt motståndskraftiga mot en rad vanliga antibiotika och att de har förmåga att utveckla resistens mot alla kända antibiotika.

Enterokocker förekommer naturligt i den normala tarmfloran och därmed ofta på huden kring ändtarmen och i urinröret.

Källa:Smittskyddsinstitutet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.