Det visar en ny avhandling från Lunds universitet, där metoden vidareutvecklats och testats bland annat på utsläpp från kärnkraftsolyckorna i Fukushima och Tjernobyl.
– Salt är lättillgängligt och väldigt billigt vilket är en fördel gentemot de dosimetrar som används i dag, säger Maria Christiansson, fil dr vid institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö, Lunds universitet.
Skivad människokropp
På räddningstjänstens övningsbana i Löddeköpinge håller några forskare till från Lunds universitet. Där testar de ett nytt projekt inom medicinsk strålningsfysik.
Med hjälp av en skivad människokropp i gummi där man monterat in strålningsdetektorer och tejpat fast vanligt salt utanpå låtsaskroppen, kan man nämligen mäta radioaktiv strålning.
– Det unika är ju att det är ett vanligt ämne som folk har hemma i hushållen och det finns inga andra vanliga ämnen som man kan mäta så låga doser. Då är det ofta material som man förberett och tillverkat en detektor av för att mäta, säger Maria Christiansson, som är en av forskarna bakom projektet.
Minns strålning
Eftersom salt är väldigt bra på att minnas strålning, kan man lätt räkna ut hur mycket en plats eller människa fått i sig. De skånska forskarna har under tre år i rad gjort försök i Vitryssland, i närheten av Tjernobyl, där de la ut ljusskyddade saltpaket i köksskåpen.
Efter fyra månader visade sig att saltet fångat in även väldigt låga värden av strålning, med stor precision.
Det mest fascinerande med saltets egenskaper är just att det kan mäta väldigt lite strålning, tycker Christian Bernhardsson, fil dr i Kliniska Vetenskaper, som skrivit en avhandling i ämnet.
– När saltet utsätts för joniserande strålning, lagras och omfördelas energi i saltkristallen och den sparas i små minnesceller. De minnescellerna kan man sen tömma ut i laboratoriet i Malmö, genom att man lyser på saltet och då släpper den ut det här minnet, säger Christian Bernhardsson, fil dr vid institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö, Lunds universitet.
Mycket användbar
Eftersom salt är billigt och finns överallt, så tror forskarna att den här metoden
kommer bli mycket användbar framöver, kanske till och med på forskningsstationen ESS i Lund.
– Ja, absolut! Det är också en framtida grej att se om det går att mäta neutronstrålning, säger forskaren Maria Christiansson, till Sydnytt.
Intresset för mätning av strålningssignalen från salt började redan under 1980-talet.
Till en början användes metoden endast som ett sätt att åldersdatera geologiska prover. Därefter har även andra material testats, till exempel hushållskemikalier.
Forskningen kring saltets lämplighet för dosimeteranvändning fortsätter nu genom fler fältstudier och laboratorietester.