Flest avhopp är det bland de blivande svensklärarna.

– Jag vet att en del tyckte att det var svårt i början. Jag tror att det beror mycket på vilken linje man läser på gymnasiet, säger studenten Nichola Oades.

Nichola Oades, Maria Wadsten, och Axel Karlsson har gått ett drygt år av den femåriga utbildningen. Hälften av deras klasskamrater har redan hoppat av.

Förklaringen – låga antagningskrav

Skälen till avhoppen är förstås olika, en del upptäcker när de för första gången står inför en klass på praktiken att läraryrket inte är något för dem.

– För många är det avgörande. Ofta när de kommer tillbaka är de antingen nöjda och inspirerade eller har de känt att det är ingenting för mig. Därför är det också viktigt att ha praktik så tidigt som möjligt på utbildningen, säger Camilla Thurén, ämneskoordinator på fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö Högskola.

Många blir också underkända på de första tentorna. En förklaring till det är de låga antagningskraven.

Hösten 2011 krävdes 0,1 på högskoleprovet för att bli högstadielärare i svenska och 0,3 för att bli gymnasielärare i svenska.

1,0 är snittet för de som gör högskoleprovet. 0,3 får man om man chansar blint på alla 160 frågorna.

– Rimligen blir det en stor utmaning för de eleverna. Det kanske är så att selektionen sker under studietiden snarare än innan, säger Camilla Thurén.

”Inte ett förstahandsval”

De låga antagningskraven betyder förstås inte att alla som går på utbildningen har dåliga gymnasiebetyg eller svagt resultat på högskoleprovet.

För de som har dåliga förkunskaper är risken stor att man inte hänger med.

– Det kan nog vara så att man söker utbildningen för att man kan. Då märker man snart att det är svårare än man tänkt sig. Intagningspoängen visar ju inte svår utbildningen är, snarare hur stort intresset är för utbildningen, säger lärarstudenten Axel Karlsson.

– Jag tyckte ändå att det störde lite, att det inte var så seriöst från alla, men det får man kanske ta, säger lärarstudenten Maria Wadsten.   

Statistiken visar också bara en bråkdel av alla som söker till svensklärarutbildningen har det som sitt förstaval.

– Jag hade faktiskt sökt logopedutbildningen i första hand, säger lärarstudenten Maria Wadsten.   

– Jag sökte sjuksköterskeprogrammet, men kom inte in. Men det är jag tacksam för idag, säger studenten Nichola Oades.

– Det kanske säger något om yrkets status idag och de låga lönerna. Då blir det inte ett förstahandsval, säger Camilla Thurén, ämneskoordinator.