Sarita Skagnes föddes i Punjab 1969. Hennes ankomst blev en stor besvikelse för föräldrarna som önskade sig en son.
– Min pappa ville döda mig, säger Sarita Skagnes.
Efter ett par år hade Saritas pappa flyttat till Norge och ville ta dit sin familj. Men Sarita fick inte följa med. Istället gjorde man ett byte. Saritas faster gav bort sin ena son till Saritas föräldrar och Sarita fick flytta hem till sin faster och farbror. Där väntade en tid av misshandel, våldtäkt och arbete.
– Jag var deras tjänsteflicka, säger Sarita Skagnes.
När hon var sexton år fick hon återförenas med sin familj i Norge. Där väntade föräldrar och syskon hon aldrig lärt känna.
– Det var svårt, jag hade ju vuxit upp i Indien och de i Norge. Och pappa ville inte att jag skulle gå i skolan. Han trodde inte att det kunde bli nåt av mig. Jag var ju ett olycksbarn, säger Sarita Skagnes.
Som vuxen träffade hon en norsk man och det blev droppen för hennes pappa. Han hotade henne till livet och hon fick fly med sin pojkvän. Idag har hon ingen kontakt med sina föräldrar. Hon bor i Hagfors och är författare till boken ”Bara en dotter”. Hon driver också en hjälporganisation som arbetar för flickors rätt att utbilda sig.