Bara några hundra meter från E20, strax söder om Skara, så finns det en stor skogsdunge. Den ser ut som alla andra skogsdungar i området. Men bland träden döljer sig några av försvarets allra hemligaste byggnader, kända av väldigt få av de boende i Skara. Något som den privatperson som köpte marken i början av 2000-talet fick erfara.
– Markägaren råkade faktiskt ut för att han fick ett samtal från en byggnadsinspektör på Skara kommun som undrade vad det var för byggnader som han hade byggt i skogsdungen, säger Tony Axelsson, arkeolog på Göteborgs universitet.
Det som hade skett var att flygfoton och liknande hade blivit avmaskerade. Markägaren svarade kort och gott att byggnaderna hade stått där sen 40-talet. Men det visar hur väl hemlighetsmakeriet har fungerat. Det är bara två mil bort från Skara och ändå visste man inte vad som fanns i dungen här.
Hemligheterna grävs fram
Arkeologer från Göteborgs universitet gör under två veckor utgrävningar i dungen. Här finns lämningar från det hemliga flygfältet 7 från andra världskriget och sedan finns den superhemliga flygledningsplatsen Björn från kalla kriget. Då jobbade närmare hundra människor här, dag som natt, inne i ledningscentralen för det svenska attackflyget.
– Nu är all militär utrustning borta men då satt olika funktioner i staben och skötte operationerna för flyget, berättar Tony Axelsson, arkeolog på Göteborgs universitet.
Det finns en del märkligheter med ledningsplats Björn. Namnet kommer från chefen för första flygeskadern, Björn Bjuggren, som ville bygga en ledningsplats. Men försvarsmakten ville inte ge honom pengar.
– Då sysslade han med lite kreativ omdisponering av anslagspengar och annat. För de pengarna kunde han färdigställa den här anläggningen 1959, säger Tony Axelsson, arkeolog på Göteborgs universitet.
Björn Bjuggren byggde om barackerna från 40-talet. De fanns kvar från ett gammalt krigsflygfält.
Tilltänkt nyckelplats
Ledningsplatsen blev sedan i början av 60-talet så viktig att den kallades ÖB:s klubba. Den var tänkt att styra svenskt attackflyg mot en invasionsflotta över Östersjön och hindra att Sovjetunionen fick fotfäste på svensk mark. Men den då så hemliga ledningsplatsen förblev inte hemlig så länge för Sovjet.
– Den här platsen blev röjd av den svenske spionen Stig Wennerström, så att eskadern tvingades att ordna en annan krigsstabsplats som sedan blir huvudstabsplats i slutet av 60-talet, berättar Tony Axelsson, arkeolog på Göteborgs universitet .
Precis mitt under ledningsplatsens golv kryper faktiskt en rysk medborgare omkring och snokar.
– Jo, vi letar, vi kryper omkring här. Vi fick idén att de som rört sig här kan ha kastat in eller slängt saker. Då tänkte vi att vi ska leta efter det här under huset där man kan krypa in, säger Alexandra Jassinskaja, rysk student i arkeologi.
Har ni hittat något?
– Ja, vi har hittat en stor låda från 1941.
Den moderna arkeologin är tämligen användarvänlig när fynden är datummärkta från början. På lådan står faktiskt årtalet 1941.
Många hemligheter återstår
Studenterna gör även en del större fynd. Med hjälp av uppgifter från markägaren som upptäckt ett hål i marken så hittar studenterna två okända byggnader.
– Vi har hittat två stycken rörskyddsrum från andra världskriget. Vi har alltså grävt upp platsen här, för det var helt platt, plan mark, och schaktat upp stenar och jordmassor och fått fram skyddsrummen, säger Johanna Larsson, student arkeologi.
Arkeologen Tony Axelsson är kritisk och tycker att det finns en kunskapsbrist i kring Sveriges roll under kalla kriget.
– Varför är det så att vissa saker benämns kulturarv, andra inte? Hur ska vi som kulturarvsprofessionella kunna spara de här minnena och eventuellt också lämningarna.