Antalet nyanlända flyktingar väntas öka i landet under 2015. Många av dem som kommer är barn och bara i Västra Götaland tog man under förra året emot närmare 3.000 nyanlända i skolåldern.

Under 2015 säger länsstyrelsens prognos att siffrorna kommer att fördubblas.

I många kommuner bosätter sig nyanlända i områden med en redan hög andel invandrare. Det är också där barnen för det mesta börjar i skolan.

Men många av skolorna i dessa områden är redan fulla till bristningsgränsen och betygsresultaten bland niondeklassarna är ofta mycket låga ur ett nationellt perspektiv. När antalet nyanlända ökar riskerar resultaten att sjunka ytterligare.

Påverkar eleverna

Nyanlända kräver resurser i form av särskilt stöd, studiehandledning och språkutveckling. Resursåtgången påverkar ofta eleverna som redan går på skolorna.

– Vi har sett en utveckling under flera decennier där klyftorna mellan skolorna ökar. Den här utvecklingen tenderar att bli ännu mer tydlig varje år, säger Jonas Lindbäck, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap vid institutionen för pedagogik vid Göteborgs universitet.

SVT Västnytt har besökt flera skolor och talat med ett stort antal skolanställda och tjänstemän som bekräftar den bilden.

Situationen blir nästan övertydlig när vi först besöker Sjumilaskolan i Biskopsgården – där i princip alla elever, 98 procent, har utländsk bakgrund- och sedan Torslandaskolan där alla elever utom ett fåtal har helsvensk bakgrund.

Sjumilaskolan, en skola med cirka 500 elever, tog förra året emot 83 nyanlända elever. Torslandaskolan, där det går cirka 520 elever, tog emot fyra.

Båda är kommunala skolor i samma stadsdel, men på Torslandaskolan fick alla nior gymnasiebehörighet förra våren. På Sjumilaskolan var det bara runt hälften av niondeklassarna som lyckades.

Tio skolor med utmaningar

Liknande jämförelse kan göras mellan skolor i många av landets kommuner.

Av de tio skolor i landet som hade lägst betygsresultat förra året, så hade alla utom en en andel elever med invandrarbakgrund som låg på mellan 80 och 99 procent. Fem av de betygsmässigt sämsta skolorna ligger i Västsverige, fyra i Göteborg och en i Trollhättan.

Tillsammans tog de tio skolorna emot 267 nyanlända skolelever under förra året.

I landet finns runt 15 grundskolor där hälften eller fler av eleverna lämnar utan gymnasiekompetens. På ytterligare lika många skolor är det fyra av tio som inte lyckas.

Sämst resultat hade Rågsvedsskolan i Stockholm där bara en fjärdedel av eleverna fick gymnasiekompetens förra året.

– Effekten blir att vi får en del av befolkningen som saknar möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Trots alla löften kommer de ingen vart, säger Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

Nihad Bunar menar att ungdomarna som hamnar utanför arbetsmarknaden ofta får höra att problemet är deras bristande utbildning eller deras dåliga svenska.

– Men då måste man gå tillbaka och fråga sig hur det kan komma sig att de här eleverna inte har tillräckliga betyg eller tillräckliga kunskaper i svenska. De är ju i många fall födda här och har gått i en svensk grundskola. Varför räcker då inte deras kunskaper?

Det fria skolvalet påverkar

Enligt flera bedömare är det den så kallade närhetsprincipen som till stor del ligger bakom segregationen i skolan. Alltså att den som inte gör ett aktivt skolval erbjuds plats i den närmaste skolan.

Men även det fria skolvalet har visat sig spela en stor roll.

– Det fria skolvalet utnyttjas i första hand av föräldrar med en akademisk bakgrund och socialt ordnade förhållanden. Det utnyttjas i liten utsträckning bland nyanlända och bland lågutbildade, säger Jonas Lindbäck.

Orsakerna kan vara att nyanlända inte får tillräcklig information om deras möjligheter att söka sig till andra skolor. Men det handlar också om att nya svenskar, liksom folk i allmänhet, föredrar att ha barnen på en skola i närområdet.

Och att på något sätt tvinga invandrade familjer att flytta på barnen är inte möjligt rent juridiskt och enligt en av rektorerna på Sjumilaskolan heller inte moraliskt försvarbart.

– Att bussa barn till ett område där de inte bor, för att de där ska gå som ett socialt experiment i skolan och sedan bussa dem tillbaka – och tro att integration kommer att ske – det tycker jag är att lägga ansvaret för integrationen på fel plats, säger rektor Mina Anger.

Det Mina Anger tror är den mest realistiska lösningen, förutom att motverka boendesegregationen, är att höja kvaliteten på skolorna i de utsatta områdena.

Men då krävs rejäla resursförstärkningar i form av specialpedagoger, studiehandledare och hemspråkslärare.

En politisk fråga

En viss omfördelning av resurser till utsatta skolor sker redan i de flesta kommuner. Men enligt flera SVT Västnytt talat med görs det inte i tillräckligt hög utsträckning.

Många menar att det skulle krävas en mycket kraftfull resursförstärkning om de utsatta skolorna ska kunna lyfta.

– Det är en politisk fråga. Medelklassen uppfattar att man tar pengar från deras barns skolor och ger till de fattiga skolorna. Det vet jag inte hur mycket politikerna är beredda att gå in i, säger Nihad Bunar.

Utmaningen för den svenska skolan beskrivs som gigantisk. I många kommuner pågår ambitiösa projekt och kartläggningar, men hittills finns få svar på hur segregationen ska brytas.

Jonas Lindbäck vid Göteborgs universitet är upprörd över hur situationen i skolorna ser ut.

– Det är chockerande att se hur långt det har gått. Den likvärdighet som vi såg inom den svenska skolan under flera decennier, från 60-talet och framåt, den har försvunnit idag.