Rapporten är sammanställd av Svenska miljöinstitutet och Svensk försäkring, och bygger på enkäter. Den mäter kommunernas arbete med anpassningen till klimatförändringar genom sex olika steg, som tagits fram av EU-kommissionen.
Det handlar bland annat om hur kommunerna identifierat olika risker, och vilka åtgärder som vidtagits kring dem.
– Plats 49 utifrån de förutsättningar som vi har ser jag som en acceptabel nivå, säger Andreas Sjögren (S), ordförande miljö- och hälsoskyddsnämnden i Umeå.
Goda förutsättningar
Umeå har ganska goda förutsättningar rent geografiskt att klara klimatförändringarna. Landhöjningen ökar avståndet till havet, och här finns en fast berggrund som inte eroderar på samma sätt som i södra Sverige.
Ett mindre behov av åtgärder innebär däremot att kommunen inte hamnar särskilt högt upp i rankingen.
Men nederbörden är en utmaning. Regnet faller under kortare och mer intensiva perioder, vilket innebär stora påfrestningar.
– Det märks ju exempelvis på vatten och avloppsnät som översvämmas. Vi har väl alla märkt gång- och cykeltunnlar som man kanske inte kan cykla igenom. Skulle vårt vatten- eller avloppssystem slås ut skulle det få stora konsekvenser. Det är inte riktigt byggt för den klimatförändring som just regnet genomgått, säger Andreas Sjögren.
Sämre inåt landet
De inlandskommuner i länet som besvarat enkäten placerar sig generellt längre ner i rankingen. Vilhelmina hamnar exempelvis på 123:e plats i landet. Också här är höga flöden en av utmaningarna, något kommunen tar hänsyn till i byggnadsplaneringen.
– Som en liten glesbygdskommun har vi inte mycket till resurser. De anpassningar vi gjort är främst att vi för Kittelfjäll har tagit fram kontrollprogram på grund av ras och skred, säger Ulla-Karin Dahlberg, bygg- och miljöchef i Vilhelmina kommun.
Man ser till att inte bygga för nära platser där det kan finnas risk för slamskred.
– Vi lägger in i våra detaljplaner vilka åtgärder som ska göras när man ska bygga, säger Dahlberg.
Nya förutsättningar
– Vi får ju hantera klimatet oavsett vilka utmaningar det ställer oss inför. Om vi gör avloppssystem så att vi dimensionerar dem utifrån de nya förutsättningarna.
– Med tanke på klimatförändringarna måste vi bygga en hållbar stad, där också vägar och infrastruktur klarar dem, säger Andreas Sjögren (S) i Umeå.