Vindkraft ger markägare klirr i kassan

Uppdaterad
Publicerad

Flera vindkraftparker med närmare femhundra vindkraftverk planeras just nu på Stöttingfjället mellan Lycksele och Vilhelmina. Ortsbefolkningen är postiv då man ser det som en chans för glesbygden att överleva.

Byn Norrbäck i hjärtat av Stöttingfjället hade under sin glansdagar drygt 70 invånare.

Idag är det inte så många kvar längre, jordbruket går på sparlåga och den enda näringen är skogen som sköts mest av självverksamma skogsägare. Och de har just nu bara en sak i huvudet.

Vindkraft i Västerbotten

– Ja där uppe på andra sidan byn ska dem stå och några kan jag nog se från huset, säger markägaren Harald Holmberg och pekar med hela handen över delar av Stöttingfjället som ligger närmast byn.

Kan ge 200 000 per år

Han bor idylliskt i en gammal västerbottensgård med vidunderlig utsikt och som den timmerhuggare han är visar han på timmerhögarna som han kört fram under hösten och vintern.

– Ett enda vindkraftverk kan bespara mig att kalhugga 5,8 hektar slutavverkningsmogen skog då jag istället kan få motsvarande inkomst av att ha ett vindkraftverk på min mark, säger Harald Holmberg.

Idag finns redan 50 kraftverk byggda, större delen av dem finns i Stor-Rotliden utanför Fredrika.

Men ytterligare 430 vindkraftverk över hela Stöttingfjällsområdet  i gränstrakterna mellan Lycksele, Åsele,Vilhelmina och Storuman kommuner är planerade. Om alla får tillstånd och blir byggda så blir det ett av de största vinkdraftsområdena i hela Sverige.

Och det här betyder klirr i kassan för markägarna.

– Det kan röra sig om en summa på mellan åttio och tvåhundratusen kronor per år för varje vindkraftverk. Om det då blir trettiofem vindkraftverk i vår by kan man snabbt räkna ut att det blir mycket pengar som ska fördelas mellan markägarna, säger Harald Holmberg.

Delar på pengarna

Norrbäcks ekonomiska utvecklingsförening som bildats inför vidkraftssatsningen har också bestämt sig för att alla markägare i byn, även de som inte får något kraftverk på sin mark, också ska få del av pengarna.

– Det innebär att vi håller byn samman på ett bättre sätt än om avundsjukan skulle få härja fritt.

Harald Holmberg tror att vindkraftverken kan göra att folk flyttar tillbaks till Stöttingfjället igen.

– Ja, absolut. Om det blir så mycket pengar som hamnar här på de här fastigheterna så borde det också bli en viss återflyttning, säger han entusiastiskt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Vindkraft i Västerbotten

Mer i ämnet