Botniabanan skulle avlasta Norra stambanan och bli en korridor för godstransporter genom Sverige men av planerade 20 godståg per dygn har det inte blivit något. Istället har det uppstått en tvist mellan järnvägsföretagen, Trafikverket och regeringen om kostnaderna för det nya signalsystemet ERMTS.
– Det är klart att det är en missräkning att tågoperatörerna inte använder Botniabanan. Vi hade hoppats att fler skulle köra men uppenbarligen föredrar järnvägsföretagen att använda Norra stambanan i inlandet istället, säger Anders Strandberg, projektchef på Trafikverket och ansvarig för införandet av ERMTS i Sverige.
Ny teknik för miljarder
Botniabanan och den moderniserade Ådalsbanan är en av få banor i Sverige som utrustats med det nya signalsystemet ERTMS. Men även om tekniken är den nya europastandarden som på sikt ska införas inom hela EU håller ERMTS-projektet på att grundstöta i Sverige. Tågoperatörerna är kritiska till att de tvingas betala för den tekniska uppgradering av loken som krävs, och idag är det få lok som är utrustade med rätt teknik. I Sverige finns bara ett hundratal som kan köra på de nya ERMTS-banorna.
”Vi sa ifrån redan 2006”
Trafikverket har gjort bedömningen att 1500 lok måste byggas om till en kostnad av tre miljarder kronor, och det är en kostnad järnvägsbranschen inte är villig att ta. Branschen menar att ERMTS innebär kostnader men ingen kundnytta.
– I princip innebär tekniken att man på elektronisk väg flyttar i det gamla signalsystemet in i loken och det är en infrastrukturkostnad som Trafikverket borde ta. Vi flaggade för det här redan 2005 och tyvärr har varken regeringen eller Trafikverket lyssnat på våra invändningar, säger Mats Hollander, Green Cargo.
”Ingen kundnytta”
Hector Rail är en annan privat tågoperatör, men kritiken är densamma.
– Vi levererar till kunder längs Botniabanan, bland annat till Husumfabriken men vi utför inga genomgående godstransporter, säger Hector Rails vd, Mats Nyblom.
Och det är det ingen som gör. När riksdagen klubbade igenom Botniabanebygget utgick kalkylen från 18-20 godståg per dygn, men idag är det noll godståg.
– Det är synd. Botniabanan utformades för persontrafik och stora volymer av gods och det är olyckligt att kapaciteten inte utnyttjas. Vi har fört fram ett antal förslag till regeringen om hur finansieringsfrågan ska lösas men regeringen har valt en försiktig linje. Man är rädd att det ska uppfattas som ett statligt stöd till en bransch och att det ska leda till andra krav från andra branscher, säger Anders Strandberg, Trafikverket.