– Det finns en förskräcklig massa frågetecken i den här historien. När det finns så här många luckor försöker man själv skapa sig ett tänkbart scenario.
Sarnecki beskriver ett möjligt händelseförlopp: Hur dådet föregåtts av någon form av konflikt mellan den unga mannen (offret), möjligen också hans mor, och de misstänkta gärningsmännen. Jerzy Sarnecki påpekar att inga friska människor tar till kniven när det blir arga på någon, men att psykisk ohälsa kan förklara reaktionen.
– Konflikten behöver inte vara speciellt allvarlig, men den leder fram till våldet.
Enligt uppgifter från polisen kan förövarna ha valt sina offer slumpvis, men Sarnecki menar att det mest sannolika är att dådet föregåtts av en konfrontation. Det är heller inte otänkbart att gärningsmännen kan ha varit drogpåverkade.
– Men utredningen kommer att visa om hypotesen stämmer eller inte.
”Håll isär etnicitet och handling”
Polisen har i dag gått ut med uppgifterna om att de båda misstänka gärningsmännen är hemmahörande på ett asylboende, men är i övrigt mycket förtegen kring de detaljer och motiv som rör händelsen.
Niklas Långström, professor i pysykiatrisk epidemologi, påpekar att etnicitet inte är orsaksfaktor för risken att begå brott.
– Det är kopplade sårbarhetsfaktorer på individnivå, säger han och nämner som exempel problematik som psykossymptom, missbruk, psykisk ohälsa som – oavsett etnicitet – ökar risken för att begå en våldshandling.
– Det är viktigt att hålla isär i det här, att det här handlar om en sårbarhet som lika gärna skulle kunna drabba en person som levt i Sverige i många generationer, säger Långström.
Otydligt motiv
Vansinnesdåd – om knivdådet kan rubriceras som ett sådant – står för en väldigt liten del av all kriminalitet sammantagen i samhället.
– Men när personer med vissa typer av psykisk ohälsa begår våldsbrott så kan det se ut just så här.
Människor som inte har någon relation till gärningsmännen drabbas och handlingen blir också väldigt svår att förstå eftersom motivbilden blir otydlig.
– Vansinnesdåden utlöses oftast av någon form av psykisk ohälsa av allvarlig karaktär, säger Niklas Långström och förklarar att sådan psykisk ohälsa vanligtvis inte förklarar kriminalitet i största allmänhet.