Hur länge en person vårdas utgår helt ifrån behovet – när det inte längre anses finnas risk för att patienten återfaller i allvarlig brottslighet ska vården upphöra och patienten släppas fri.

Beslut om rättspsykiatrisk vård fattas efter en rättspsykiatrisk undersökning. En sådan får bara genomföras om den misstänkte har erkänt brottet, eller om bevisningen är övertygande.

Undersökningen får dessutom bara genomföras vid allvarliga brott.

De vanligaste brotten de cirka 640 personer som undersöks varje år misstänks för är misshandel, mord eller dråp, olaga hot, sexualbrott och mordbrand.

Beslutas av rätten

Rättspsykiatrisk undersökning, RPU, är en mer omfattande undersökning än en så kallad paragraf 7-undersökning, det som tidigare kallades ”liten sinnesundersökning”. En paragraf 7-undersökning skiljer sig även från en RPU, som tidigare kallades ”stor sinnesundersökning”, i det att den får genomföras även om skuldfrågan inte är klarlagd.

Beslutet att genomföra en rättspsykiatrisk undersökning tas av rätten där den misstänkte står åtalad.

Undersökningen genomförs vid en vårdinrättning eller vid en särskild undersökningsenhet. Den misstänkte samtalar med bland annat rättspsykiater, socionomer och psykologer. Dessa gör bedömningar av den misstänkte utifrån sitt kunskapsområde.

Utreder om störning fanns

Resultatet av undersökningen är ett utlåtande till rätten om personen begått brottet under påverkan av allvarlig psykisk störning, om personen led av störningen vid undersökningstillfället och om personen behöver rättspsykiatrisk vård.

När undersökningen är klar skriver rättspsykiatern ett utlåtande om personen begått brottet under påverkan av allvarlig psykisk störning, om personen led av störningen vid undersökningstillfället och om personen har behov av rättspsykiatrisk vård.

Utskrivning kan prövas i rätten

Rättspsykiatrisk vård kan ges med eller utan särskild utskrivningsprövning. Vid grova våldsbrott är vården i 80 procent av fallen förenad med särskild utskrivningsprövning, visar studier från Socialstyrelsen.

Särskild utskrivningsprövning ges om den psykiska störningen hos den skyldige ger risk för återfall i brott. Då bestämmer länsrätten om utskrivning och permission, utan utskrivningsprövning ligger beslutet hos chefsöverläkaren.

Ej tidsbestämd

Rättspsykiatrisk vård är inte tidsbestämd. Det är bara vårdbehovet som avgör hur länge vården ska fortgå. Detta faktum har kritiserats vid fall då vårdtiden har blivit väsentligt kortare än ett motsvarande fängelsestraff för samma brott.

Den genomsnittliga vårdtiden för mord är 4,6 år, medan de flesta som döms till fängelse för mord sitter av sju år av sitt straff.

En undersökning som Socialstyrelsen genomfört visar dock att de genomsnittliga vårdtiderna i gruppen för schizofrena brottslingar överstiger normaltiden i fängelse för samtliga kategorier av våldsbrott.

Fängelsedömda återfaller oftare

Återfall var också vanligare bland brottslingar som fick fängelse än bland dem som fick rättpsykiatrisk vård i de olika våldsbrottskategorierna.

Förhållandet att vårdtiden för rättspsykiatrisk vård är obestämd kan skapa frustration bland de intagna, skriver Socialstyrelsen. Det avspeglar sig i att nästan var tredje patient döms för nya brott under pågående vård.

Missbruk problematiskt

Ett problem som Socialstyrelsen pekar på är missbruk under vårdtiden. Av drygt 600 granskade patienter förekom missbruk av alkohol och/eller narkotika bland nästan 40 procent av de intagna.

De missbrukande patienterna återföll också i brott betydligt oftare än de som inte hade missbruksproblem under vårdtiden.

Källor: Socialstyrelsen, Sveriges rikes lag, Dagens Nyheter