Det har inte varit mycket uppmärksamhet kring Natos stridslednings- och radarflyg sedan SVD våren 2014 avslöjade att planen fick passera genom svenskt luftrum i tre veckor. Men efter det har regeringen fortsatt ge planen tillstånd med en månad i taget.
Kraftigt utökat tillstånd
Nu har regeringen beslutat att planen som kallas AWACS får tillträde till svenskt territorium i ett halvår från december i år. Planen är registrerade i Luxemburg.
Anledningen är att Luxemburgs ansökan har hanterats på samma sätt som andra ansökningar om tillträde. De har begärt passage av svenskt territorium från Norge till Polen och åter.
Bedömningen har varit att detta är rimligt att godkänna, säger Marinette Nyh Radebo som är pressansvarig på försvarsdepartementet.
Luftburen stridsledning guidar Nato-flyg
Natos 17 så kallade AWACS-plan har sin bas i Geilenkirchen i Tyskland. Det nya tillståndet gäller rutten från Norge till Polen och tillbaks via Sverige. Planen övervakar luft och sjöterritorium och dirigerar Natoländernas stridsflyg från luften. De kan upptäcka främmande flyg inom en radie av mer än 40 mil.
Enligt det ansedda Institute for Strategic Studies i Storbritannien, IISS, är Sveriges beslut att öppna luftrummet för Natoplanen ett tydligt exempel på Sveriges allt närmare relation till Nato.
– Det finns både praktiska och symboliska aspekter när det gäller en eventuell förlängning av godkännandeperioden. Rent praktiskt minskar det pappersarbetet, och symboliskt signalerar det styrkan i partnerskapet mellan Sverige och NATO, säger militära flygexperten Douglas Barrie vid IISS.
Snabbare väg till viktiga områden
Flera militära experter som SVT talat med säger att rutten över Sverige är viktig. Den ger snabb väg till viktiga områden vid Kaliningrad och kusten vid de baltiska länderna. Så sent som förra veckan larmade högste chefen för USAs armé i Europa att Ryssland har militär kapacitet i Kaliningrad att blockera Östersjön.
Tidigare har det rapporterats om ryskt bombflyg som flugit an mot Sverige samt ryskt attackflyg som kränkt svenskt luftrum. Det finns många intressanta områden säger militära flygexperten Douglas Barrie vid brittiska ISS.
– Rent praktiskt innebär överflygningen genom svenskt luftrum ett förnuftigt sätt för Nato att ta sig till ett område av intresse, säger han.
Försvarsminister Peter Hultqvist menar dock inte att beslutet förändrar Sveriges relation till försvarsalliansen.
– Regeringens linje om Sverige som militärt alliansfritt land ligger fast. Den militära alliansfriheten vilar på två grundbultar: Internationellt samarbete och en egen trovärdig försvarsförmåga. Vi har valt en samarbetslinje och inte en medlemslinje i förhållande till NATO, säger Peter Hultqvist
Natoplanen är unika
AWACS-planen är unika i Nato. De är några av få militära resurser faktiskt ägs och drivs av Nato. Det normala är att Natos militära styrkor kommer från medlemsländerna. AWACS betyder Airborne Warning and Control System.
SVT har varit i kontakt med Natos högkvarter i Bryssel. En tjänsteman som är insatt i ärendet kommenterar regeringens beslut.
– Möjligheten att flyga över Sverige förkortar flygvägarna för våra AWACS-plan, vilket gör att vi sparar både bränsle och tid. Vi uppskattar verkligen Sveriges samarbete i detta sammanhang, säger tjänstemannen till SVT.
”Ingen övervakning och stridsledning i Sverige”
Ett AWACS-plan kan övervaka ett område betydligt större än halva Sverige. Samtidigt säger Natotjänstemannen SVT varit i kontakt med att planen utför inte luftburen övervakning, stridsledning, kontroll eller kommunikation för NATO-insatser under den tid planen befinner sig i svenskt luftrum.
Hemligt när passagerna skett
Det finns ingen information på regeringskansliet när passagerna skett. Det finns inte heller något i regeringsbeslutet som reglerar antalet passager genom Sverige, enligt Marinette Nyh Radebo på försvarsdepartementet. Hon hänvisar till försvarsmakten som enligt uppgift ska reglera vilkoren för passagerna. Men försvarsmakten hänvisar till utrikessekretess.
– Det finns ett tillstånd för passage. Men hur ofta och när det hände senast går under utrikessekretess, säger Marie Tisäter som är försvarsmaktens informatör.