Finansministern återkommer vid flera tillfällen under pressträffen hur dystert läget är för den svenska ekonomin, och att det har skett rejäla prognosrevideringar nedåt sedan budgetpropositionen i våras.
Den nya regeringen räknar med en BNP-tillväxt på 2,1 procent i år för att sedan stiga med 3,0 procent nästa år. Det är nedskrivningar med 0,6 respektive 0,3 procentenheter sedan i våras.
– Så betydligt dystrare utsikter för svensk ekonomi än vad vi trodde i våras, säger hon.
Även de offentliga finanserna ser svagare ut nu än i våras, enligt Andersson, vilket till största delen beror på den sämre konjunkturen och att skatteintäkterna inte ökat så mycket som man hoppats på.
Arbetslösheten bedöms landa på 7,9 procent i år, oförändrat jämfört med den förra regeringens prognos i augusti, för att sedan falla till 7,3 procent nästa år och därefter sjunka ytterligare till 6,7 procent 2016, något lägre än augustiprognosen.
Kritiserar förra regeringen
Genom staplar visar Magdalena Andersson hur de tre borgerliga regeringarna i modern tid vid samtliga tillfällen lämnat efter sig stora underskott till nästkommande regering.
– Den förra regeringen har genomfört ofinansierade reformer för 157 miljarder, säger finansministern.
Hon är hård i sin kritik mot förra regeringens jobbskatteavdrag, som hon menar har skapat hål i statsfinanserna. Men hon vill trots det inte slopa dem för att bättra på statens finanser.
– Därför att det finns andra skatter som är lämpligare att höja, säger hon.
Hon slår även fast att det nu är slut med ofinansierade skattesänkningar.
Balans i finanserna 2017
Överskottsmålet i statens finanser kommer inte att nås de närmaste fyra åren, enligt Magdalena Andersson.
– Det är inte möjligt och direkt olämpligt, säger hon.
2017 når staten balans i de offentliga finanserna. 2018 bedömer regeringen att det blir ett överskott på 0,5 procent.
Om man inte genomför några reformer alls framöver bedömer Magdalena Andersson att överskottsmålet i statens finanser kan nås först runt 2020.
Trots underskott i flera år faller ändå statsskulden i procent av BNP framöver. I år bedöms statsskulden hamna på 33,9 procent. 2018 bedöms den siffran ligga på 26,8 procent av BNP, enligt regeringens prognoser.
Överskottsmålet
Överskottsmålet tillkom efter den djupa ekonomiska krisen i Sverige i början av 90-talet.
Det innebär att den offentliga sektorns sparande, det vill säga inkomster minus utgifter, ska uppgå till 1 procent av BNP, mätt över en konjunkturcykel.
Formuleringen ”över en konjunkturcykel” ger utrymme för avvikelser under ett enskilt år. Samtidigt är begreppet lite oklart eftersom tidsperioden inte är fastslagen.
Överskottsmålet syftar till att spara till en buffert för sämre tider samt för framtiden då fler människor behöver utnyttja vård och omsorgstjänster inom den offentliga sektorn.