När SVT går igenom nedlagda internutredningar och förundersökningar om skador och dödsfall i svenska polisarrester framgår ett mönster: Ofta går det inte att se vad som skett och ibland inte vem i personalen som gjort vad.
I alla de åtta dödsfallen som skett 2012 och 2013, finns brister i dokumentationen. Det framgår också att ingen av dem som dött innan dess har fått träffa läkare – trots att polisen, om det finns misstanke om skada eller sjukdom, enligt lag är skyldiga att se till att den som grips får sjukvård.
”Det var bara chock”
SVT har träffat Daniel Hansson som trots att han upprepade gånger bad om att få träffa läkare inte fick det förrän han åtta timmar efter gripandet var nära att dö. När han efter åtta timmar till slut fick träffa en läkare så var det nästan för sent och han fick opereras akut.
En trebarnspappa i Stockholm hamnade i somras i samma arrest som Daniel Hansson. Han kom, till skillnad från Daniel, inte därifrån levande. Om han var skadad eller sjuk när han greps en natt i juli framgår inte av dokumentationen från arresten på Kronobergshäktet. Familjen svävar fortfarande i ovisshet om vad som hänt 42-åringen.
– Man kan ju aldrig tro att en fullt frisk person, 42 år gammal bara ska dö, det var bara chock, säger Anita, styvmamma till mannen.
”Läkare tillkallas alltid”
Polisen tycker inte att deras vanliga myndighetsansvar för arresterna gäller just på Kronobergshäktet, eftersom man där hyrt in arresterna i kriminalvårdens lokaler. På Kronobergshäktet är det Kriminalvårdens vakter som tar över tillsynen efter att polisen skrivit in någon i arresten. Men något skriftligt avtal med mellan polisen och kriminalvården om detta finns inte.
På Kronobergshäktet säger chefen Jörgen Nordin att läkare alltid tillkallas när personer är i behov av sjukvård.
Daniel Hansson fick inte träffa en läkare förrän efter åtta timmar, han var också nära att dö, kan det inte vara så att den här mannen också bett om en läkare?
– Nej, jag står fast vid att vår personal är så professionella och vi tar in läkare varje gång någon ber om det, säger Jörgen Nordin.
Fakta
Arrest eller häkte?
Polisarrest
Det är polisen som avgör om en person ska placeras i arrest. Personer som placeras i arrest behöver inte vara misstänkta för något brott.
Polisen kan placera en person i arrest av flera orsaker:
- Om en person är så berusad att han är en fara för sig själv och/eller allmänheten kan personen omhändertas i maximalt åtta timmar
- Om en person stör den allmänna ordningen kan personen omhändertas enligt polislagen §13.
- En person misstänkt för brott kan gripas och sättas i arrest. Senast 12 timmar efter gripandet ska åklagare fatta beslut om anhållande.
- Det förekommer även att personer sätts i arrest av andra anledningar, ex när myndigheter ber om hjälp om handräckning, till exempel vid en utredning, någon som ska utvisas, eller någon som ska tvångsvårdas enligt LVM.
Häkte
Det är domstolen som beslutar om häktning, efter en häktningsframställan av åklagare.
Det finns inte regler om hur länge en person kan sitta i häkte.
Skäl för häktning:
Personen är misstänkt för ett brott som kan ge minst ett års fängelse.
Det finns risk att den misstänkte avviker, undanröjer bevis eller fortsätter med brottsligverksamhet.
Det finns även andra skäl, än misstanke om brott, till att personer sätts i häkte. Till exempel människor som väntar på en dom eller människor som är psykiskt sjuka och väntar på att få vård.