– Lärare utsätts för en relativt stark press från föräldrar. Om det samtidigt finns en uttalad eller outtalad önskan från skolledning och skolchefer att ”sabba nu inte det hela genom att sätta för låga betyg” står läraren rätt ensam, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Han pekar på en av förklaringarna till varför niondeklassarnas snittbetyg stigit under 2000-talet. På en skolmarknad vill ingen se dåliga resultat. Detta konstaterar även Skolverket:

– Vi kan föreställa oss att ju mer marknadslikt ett skolsystem är, och där betygen har ett marknadsföringssyfte, desto högre tryck är det på betygsinflationen, säger enhetschef Sverker Härd.

Enda måttet

Flera forskarstudier har belagt att det finns en betygsinflation. Sannolikt bromsas inflationen något av de nationella proven i några ämnen. Det är också känt att betygen inte är likvärdiga – hur eleven bedöms beror på lärare och skola.

Ändå får snittbetyget tjäna som mått på utvecklingen. Inte konstigt att många hickade till när Pisa presenterade en svensk utförslöpa.

– Det går ju inte ihop. Risken finns att betygen vilseleder, att man tror att allt är frid och fröjd, säger Per Thullberg, Skolverkets tidigare generaldirektör och ordförande i det blivande Skolforskningsinstitutet.

”Väldigt illa”

En invändning är att Pisa mäter en bråkdel av vad betygen gör. Å andra sidan ligger Pisas fokus på nyckelfärdigheterna, som att kunna läsa. Rimligen påverkar läsförmågan resultaten i de flesta ämnen. Och i Pisa antyds även att det är si och så med självdisciplinen och arbetsron i svenska skolor.

Skolexperternas omdöme är att Pisaresultaten måste tas på allvar, medan betygen inte duger för att beskriva verkligheten.

– Jag tvekar inte att beteckna det som ett allvarligt systemfel i den svenska skolan. Det är väldigt illa att vi systematiskt får felriktad information, säger professor Jan-Eric Gustafsson vid Göteborgs universitet.

Björklunds bord

Frågan om hur man bättre läser av läget i skolan kommer snart att landa på utbildningsminister Jan Björklunds bord. I februari ska Per Thullberg, som regeringens utredare, svara på vilka data som behövs för att utvärdera reformerna i skolan.

En inte alltför avancerad gissning är att regeringen får ta ställning till om svensk skola behöver fler sticksprovskontroller liknande Pisaundersökningarna, fast anpassade efter de svenska läroplanerna. I dag saknas det helt enkelt bra koll på den svenska kunskapsutvecklingen:

– Det är ett korrekt påstående. Även OECD har i en granskning sagt att det finns behov av att stärka det svenska systemet på flera punkter, säger Jan-Eric Gustafsson.