Hans och Birgitta i Falun har på sidan av sin balkong satt upp solceller som täcker en liten del av den egna elförbrukningen.

-Vi har ju alltid varit miljöintresserade, säger Hans Pettersson.

-Dels blir man ju medveten själv om sin egen förbrukning, och sen är det ju lite roligt att se på mätaren att man faktiskt gör egen el när solen skiner.

Om solcellerna  producerar mer el än vad som går åt hemma kan Hans och Birgitta sälja överskottet till elnätsbolaget Falu Elnät som betalar 1 krona per kWh. Det är lika mycket som de betalar när de köper el. Dom sex elnätsbolagen i Dalarna hör till dom allt fler elbolag som nu tänjer på reglerna och köper solel av sina kunder.

-Vi känner att vi vill vara med och driva på den här utvecklingen, och ge ett incitament till kunderna att producera egen el, säger Kjell Andersson, ennätschef Dala energi.

Ingen bra affär

Men någon vidare bra affär är det inte för Hans och Birgitta. På ett halvår har de kunnat sälja el för bara 42 kronor. Med alla kostnader betalar de kanske tre gånger så mycket för solelen som för den el dom köper.

-Det är väl ett par Thailandresor vi har investerat i solpanelerna på väggen istället, säger Birgitta Pettersson Frank.

SVT: Är det värt det?

-Absolut! Du gör ju en dubbel insats. Du flyger inte och samtidigt producerar du energi och blir medveten på köpet.

Många får ge bort elen idag

Det finns bidrag för att sätta upp solpaneler, men vad branschen vill ha för att få fart på solelen är något som kallas nettodebitering. Då kan småproducenter kvitta den el dom stoppar in i elnätet mot den dom tar ut, och bara betala för mellanskillnaden.

Så fungerar det inte idag, blir det el över får man ge bort den gratis, om man inte har ett elbolag som köper elen vill säga. Man kan säga att nettodebitering helt enkelt gör solelen mer värd.

-Jag hoppas att det blir det så fort det nånsin går, säger Roger Björkman som installerar solcellsanläggningar i Dalarna. Det är det som kommer att sätta fart på energiomställningen, framförallt för solelen. Den är extremt beroende av nettodebitering eftersom produktionen sker dagtid och sommartid, och då kan man ”spara” energi till vintern.

Branschen: Det går för långsamt

Regeringen vill införa nettodebitering men har nu tillsatt en tredje utredning om hur det ska gå till. Kanske först 2014 kan det finnas nya regler. Det är alldeles för långsamt säger branschen som tycker att det varit förlorade år sedan utredningen 2008.

-Ja det tycker jag. Vi hade haft en mycket större industri som installerar solceller på tak än vad vi har idag. I Dalarna finns det idag bara en enda installatör av solel, säger Göran Bryntse, ordförande för Sveriges Energiföreningars riksorganisation SERO.

-Det finns ett antal frågeställningar, inte minst skattemässiga, som vi behöver reda ut så vi kan få ett system som håller långsiktigt och som folk kan lita på att det ger pålitliga förutsättningar, säger energiminister Anna-Karin Hatt.

Bygger på entusiaster

Men även med nettodebitering är solelen för dyr för många. I Dalarna finns ännu bara ett tiotal mikroproducenter som säljer överskottsel.

-Man vill väl se ändå att man får ihop kalkylen. Det krävs de här entusiasterna som tycker att det här är kul ändå. Det är en bit kvar innan det blir var mans egendom att installera egen elproduktion, säger Kjell Andersson på Dala energi.