EU-kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso. Foto: Scanpix

Den spanska sjukan

Uppdaterad
Publicerad

Europeiska Central Bankens miljarder blir åter aktuella

De grekiska problemen kommer att vara som en morgonförkylning jämfört med vad som händer om Spanien drabbas av smittan, då talar vi influensa. En dödlig sådan. Nässpray räcker inte vid onsdagens EU-toppmöte, tiden är över för finlir, nu måste släggan fram. Dessutom lär vi få se en del tidigare döda förslag återuppväckas till liv. Allt för att en historisk nedgång i Europa skall undvikas.

Den spanska ekonomins storlek får de tidigare krisländerna Portugal, Irland och det ständigt diskuterade Grekland att framstå som dvärgar. Skulle Spanien behöva hjälp så frestar der på de brandväggar som mödosamt byggts upp för att skydda Euron och i förlängningen hela EU-projektet.

Krisen inom EU

Spanska bostadsbubblan

Den spanska sjukan har två smittvägar.

En bostadsbubbla göddes av eurons toklåga räntor. Trots att miljontals gästarbetare tvingats lämna landet i spåren av en förlamad byggsväng så får den människointensiva byggbranschens frånvaro hjulen att snurra allt långsammare i landet. Redan är var fjärde spanjor, och varannan ung spanjor arbetslös.

Vägen bort från en ”tegel och –betongekonomi” till andra branscher kommer att ta tid. Hittills förlorar de spanska bankerna drygt åtta kronor på varje hundralapp de lånat ut. Men om man verkligen skulle ta hänsyn till förlustrisken på lån till husbubblan så lär siffran växa med raketfart. Titta på Irland, ett land med bra statsfinanser som raserades snabbt när man var tvungen att skjuta till, oväntat, stora summor till bankerna på grund av förluster i fastighetssektorn. Svarte Petter är ännu inte på bordet!

De autonoma regionerna är 17 till antalet. De är verkligen självständiga, så till den grad att två av dem har egna poliskårer. Stora delar av den spanska välfärdstaten är lokal – skolor och vård. I regionerna ser naturligtvis förutsättningarna olika ut, men självständigheten försvårar för centralregeringen i Madrid att kunna garantera utlovade besparingar.

Regional mörkläggning

Dessutom tycks mörkläggning av de regionala siffrorna vara mer regel än undantag, vilket leder till rena rama lucköppningen i Madrid. Förresten – de spanska regionerna är ju 17 till antalet, lika många som antalet Euroländer. Ingen tursiffra direkt – många ”Grekland” finns gömda i regionerna.

Europas skydd för att isolera smittan är den så kallade brandväggen, ESM. Det handlar om 500 miljarder Euro för att räta upp spanska finanser och banker. Till det kommer ungefär 220 miljarder som är kvar av den tidigare brandväggen kallad EFSF.

Men Spanien kommer med all sannolikhet inte ensamt lägga beslag på alla pengarna. Sprids smittan till Spanien kommer säkert grannen Portugal och kanske Irland också behöva ännu mer pengar. Dessutom kan ju jättelåntagaren Italien dras med i ett spanskt fall. Blir det riktigt mörkt så skuggas också jätten Frankrike. Då räcker definitivt inte den tillgängliga portmonnän.

Euro-obligationer

Inför Eu-toppmötet har en del redan döda förslag återuppväckts. Iden att Euroländerna skall låna gemensamt i så kallade Euro-obligationer är ett. På detta vis skulle skadeskjutna länder kunna låna billigare, och överhuvudtaget få lån.

Men för Tyskland skulle det innebära högre räntor samtidigt som trycket på förändringar i misskötta sydeuropeiska länderna sjunker. Detta är svårsmält för Berlin som i praktiken skulle borga för en gemensam obligation. När en villaägare i Bonn inser att familjen får högre räntor för att hjälpa Euro-”vännerna” i Thessaloniki så gör nog den tyska husägaren slut med de politiker som beslutat om detta. Detta bakbinder den tyska Förbundskanslern Angela Merkel om hon inte vill åka ut med fötterna före som sin före detta kollega i Frankrike,  Sarkozy.

ECB – den rika släktingen

Det är i dessa lägen det är bra att ha en rik släkting – med obegränsade resurser. Det har faktiskt Euroländerna. Den egna husbanken – Europeiska Central Banken, ECB. Det är en bank som inte har någon botten på kassakistan. Redan har ECB hållit liv i Europas banker genom att ge en biljon euro i lån till dem.

Att finansiera statskulder via penningpressen är inte tillåtet, och av tyskarna dödförklarat på grund av inflationsrädsla. Men det här liket kommer att leva! I slutstriden för eurons överlevnad så kommer ECB vara tvungen att garantera både banksystemet i Europa, och nationer, bara av den enkla anledningen att det inte finns någon annan som kan göra det. Men det innebär inte att Europas excesser kommer att bli lätta att läka.

Men görs inget är risken stor att vi får se en ekonomisk tillbakagång i Europa, vars storlek och djup, inte tidigare inträffat under den här krönikörens levnad.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krisen inom EU

Mer i ämnet