Foto: Scanpix

”Duktiga elever drar med sig de svagare”

Uppdaterad
Publicerad

Skillnaderna ökar mellan elever med högst betyg och dem med sämst betyg. Socialdemokraterna kräver nu att kommunerna ska tvingas sträva efter att skolorna aktivt rekryterar från olika grupper så att skolklasserna blir mer ”blandade”.  

Att föräldrarnas utbildningsbakgrund påverkar resulatet i skolan är ingen nyhet och flera undersökningar den senaste tiden tyder på att skillnaderna mellan de svagaste och starkaste eleverna ökat under 2000-talets första årtionde.

De forskare vi talat med är ense om att klasser och skolor med elever från flera olika samhällsgrupper är bättre totalt sett än skolor med elever från samma bakgrund, till exempel bara elever med lågavlönade och lågutbildade föräldrar.

Fokus skola – #dinröst

Pedagogisk poäng

-Den pedagogiska poängen är att eleverna med sämre förutsättningar ”dras med” när de går i en heterogen (blandad) klass. Det var det som skedde under lång tid i grundskolan och det är det som har försvunnit i dag, säger professor Tomas Englund, utbildningshistoriker på Örebro universitet.

Enligt Thomas Englund är de flesta skolforskare överens om att de svagare eleverna dras med av de duktigare. Som många av sina kollegor hänvisar han till en undersökning från Skolverket från 2009 där ”segregering, differentiering och individualisering”” förklarar de försämrade skolresultaten i Sverige sedan början av 90-talet. 

Även om man ser det från den enskilde individens synpunkt är chansen för en elev från ett hem utan studietraditioner att få bra betyg och kanske göra en så kallad klassresa större om hon går i en ”blandad” skolklass.

Enligt Tomas Englund finns det inget i forskningen som tyder på att ett antal dåligt studiemotiverade elever i en klass skulle dra ned skolresultatet.

-Rent empirskt kan det säkert förekomma. Den kan vara fråga om vilken styrka de individerna har men jag känner inte till någon som har resonerat på det sättet, säger han.

Men klassresan då?

En gång i tiden talades det om ”begåvningsreserven”. Det handlade framför allt om barn från arbetarklassen som var studiebegåvade och egentligen borde få studera men inte kunde av ekonomiska skäl.

-Den gruppen gynnas definitivt av heterogena skolklasser. Det är de som kan utestängas om det inte finns en miljö omkring dem som är gynnsam för studier, säger Tomas Englund.

De flesta forskare är överens om att blandade klasser är bra för elever från familjer utan studietraditioner men alla är inte överens om att det blivit svårare att göra en så kallad klassresa.

-Nu är möjligheterna att gå vidare betydligt större. Högskolorna har blivit fler och man har lyckats få upp rekryteringen från en väldigt låg nivå, säger Jonas Frykman, professor i etnologi i Lund  som skrivit boken ”En ljusnande framtid” .

I boken, som kom ut 1998, var Frykman pessimistisk och hävdade att skolan upphört att vara en språngbräda för social rörlighet. Men nu tycker han att läget förbättrats.

-På 1990-talet såg det riktigt illa ut. I dag börjar Sverige närma sig europeiska tal, säger Frykman.

Fria skolvalet

Friskolorna och det fria skolvalet kommer ofta i fokus när de ökade skillnaderna i skolresultat diskuteras. Jonas Frykman tycker det vore fel att ta bort möjligheterna att välja skola eftersom systemet har stora fördelar. 

-En fördel är att föräldrar som verkligen vill satsa på sina barn har en möjlighet att sätta dem i en annan skola än i Rosengård, säger han.

-Det finns de som utnyttjar det. Tog man bort det fria skolvalet skulle man bedra dem på möjligheten att någonsin bryta upp från Rosengård, Hallonbergen och Tensta.

Hård kritik mot fria skolvalet

I söndagens Dagens Nyheter levererar tre forskare från Stockholms universitet kraftig kritik mot det fria skolvalet. 

”Skolvalet används för att undvika underpriviligierade” hävdar de.

Inlägget har startat ett livligt meningsutbyte på Twitter.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Fokus skola – #dinröst

Mer i ämnet