Att samhället kategoriserar, diagnostiserar och etiketterar unga och placerar dem i gymnasiesärskola får förödande konsekvenser. Det menar Magnus Tideman, professor i handikappvetenskap.
– Möjligheterna begränsas för de här personerna. Det visar sig inte minst när det ska gå ut på arbetsmarkanden, menar Magnus Tideman, professor i handikappvetenskap.
Största studien
Tideman leder den största studien hittills om vad som hänt elever som gått ut gymnasiesärskolan. I studien ingår alla som gått ut från 2001 till 2011.
Det handlar totalt om drygt 12.200 personer. Forskningen sker på Högskolan i Halmstad.
– Av dem så finns knappt en fjärdedel på arbetsmarknaden, säger Tideman om siffrorna i delstudien som publiceras i sin helhet först vid årsskiftet.
För de som gått vanligt gymnasium är siffran omvänd. Det vill säga 75 procent är etablerade på arbetsmarknaden eller på högskolan fem år efter studenten, enligt Skolverket.
Lättvindiga bedömningar
Magnus Tideman menar att många hamnat på gymnasiesärskolan i onödan.
Han exemplifierar med att ta det nyligen uppmärksammade fallet med tvillingarna Sjöholm. De placerades i särskola trots att de bara hade dyslexi. Efter flera års kamp fick de 300.000 kronor var för att kommunen felplacerat dem.
– Vi kommer se många fler rättsfall av den här typen, säger Tideman.
Fakta/Gymnasiesärskola
- Gymnasiesärskolan i Sverige är fyraårig och frivillig och vänder sig till ungdomar med utvecklingsstörning.
- Det finns nio yrkesinriktade nationella program.
- Det finns också individuella program för elever som behöver en utbildning som är anpassad för de egna förutsättningarna.
Källa: Skolverket