[Denna artikel publicerades första gången 8 januari 2015]

Fredrik Önnevall är programledare för dokumentärserien Fosterland, som i fyra delar skildrar människor i olika nationalistiska rörelser i Europa, samt människorna som påverkas av deras ideologi.

Efter en intervju med den 15-årige syriske pojken Abed, som lyckats fly från Syrien till Grekland, får Fredrik Önnevall frågan om SVT:s team kan ta med honom till Sverige där pojken har släktingar. 

Tillsammans med teamet reser pojken sedan med tåg genom Europa och förenas till slut med sina släktingar i Sverige. Han reser med falska identitetshandlingar som han själv ordnat i Aten.

”Blev förvånad”

Robert Olsson, programdirektör på SVT, fick veta att teamet olovligen hjälpt den 15-årige pojken i somras när Fredrik Önnevall med kollegor kom hem från sin resa genom Europa.

– Jag blev först förvånad, sedan träffade jag Fredrik vid flera tillfällen under sommaren och vi diskuterade beslutet och tittade på materialet. I takt med de samtalen har jag fått en emotionell förståelse för beslutet. Det handlar om en djup moralisk frågeställning som man var tvungen att ta ställning till där och då. Det var ett väldigt modigt beslut Fredrik tog.

Kan det här vara olagligt?

– Det är absolut inte givet att Fredrik och teamet har gjort något olagligt. Men jag är ingen jurist. Jag tycker att den här serien i sig står långt över den rättsliga frågan. Åtminstone tills den är prövad. Serien är en enastående Public Service-produktion som sätter in några av vår tids viktigaste frågor i ett mycket större sammanhang.

– Vad vi också fick som ett resultat av att teamet hamnade i ett svårt moraliskt dilemma var att vi fick följa med på en resa genom Europa utan pass.

Man hade ju kunnat ta med pojken till Sverige, men inte exponerat honom i programmet. Varför gjorde man inte så?

– Grunden för vår verksamhet är att vi är ett publicistiskt företag. Men en av frågorna vi ställde oss var om det fanns någon risk att pojken skulle skadas av publiceringen. Vi har haft kontakt med hans anhöriga och pratat med pojken. Han är själv väldigt glad för att vara i Sverige och den sammantagna bilden är att vi tagit höjd för den frågeställningen.

Vad kan det här betyda för SVT:s uppdrag att vara oberoende och opartiskt?

– Om detta kan påverka företagets trovärdighet? Nej, tvärtom. Om vi inte hade publicerat hade vi kunnat få kritik om att teamet haft en annan agenda än en rent journalistisk.

Vem betalade för resan?

– Vi har naturligtvis betalt för vårt teams resa, däremot inte för Abeds resekostnad.

Bör man som journalist lägga sig i verkligheten på det här sättet?

– Jag är själv väldigt präglad av den klassiska journalistrollen där man betraktar och iakttar, och därför blev jag förvånad. Men det handlar inte om någon regeländring. Jag tror fortfarande på en klassisk journalistroll, men det vore för enkelt att bortskriva alla andra möjliga sätt att agera.

Och pojken, kommer SVT att ta ett extra ansvar för honom nu?

– Nej, men däremot så uttrycker Fredrik och delar av teamet att de har det nu. Sen kommer vi så klart att via Fredrik följa Abed och hans familjs utveckling här i Sverige.

Här kan du se dokumentärserien Fosterland.