Läsåret 2012/2013 fanns 160 nybörjare på ämneslärarprogrammet för gymnasieskolan i ämnet matematik. På ämneslärarprogrammet i matematik för grundskolans årskurs 7–9 fanns 50 nybörjare.
Jämförelsevis fanns det 440 nybörjare på ämneslärarprogrammet för gymnasieskolan i ämnet svenska och 500 i ämnet engelska. För grundskolans årskurs 7–9 var siffrorna 110 respektive 100.
Siffrorna visar ett ungefärligt minsta antal nybörjare. Senare under studietiden kan studenterna välja en inriktning mot ämnet utan att det framgår av nybörjarsiffrorna.
250 tog examen senaste läsåret
Samma läsår examinerades 83 lärare i ämnet matematik för grundskolans högstadium, 106 för högstadiet/gymnasieskolan och 61 för gymnasieskolan.
I ämnet engelska var motsvarande siffror 121, 180 respektive 94.
I ämnet svenska var motsvarande siffror 183, 236 respektive 106.
Brant nedåt efter 2007
En sammanställning över längre tid visar att även för ett par decennier sedan var andelen som tog lärarexamen i ämnet matematik låg – bara åtta procent av alla examinerade lärare på högstadie– och gymnasienivå, eller 179 examinerade totalt, hade matematik som ett ämne i sin examen läsåret 1993/1994.
Sedan steg siffrorna under de flesta läsår fram till 2007, när de var som högst. 2007 examinerades totalt 703 lärare i ämnet matematik för högstadiet eller gymnasieskolan, vilket motsvarar 13 procent av samtliga som examinerades.
Därefter dalade siffrorna snabbt – de 250 som examinerades i ämnet matematik läsåret 2012/2013 utgjorde nio procent av samtliga som tog lärarexamen för högstadiet/gymnasieskolan.
Osäkerhet i statistiken
Universitetskanslersämbetet, som ställt samman siffrorna för Agenda, betonar att osäkerheten är stor. Det kan finnas fler som har läst matematik inom högskolan, utan att det framgår av lärarexamensbeviset.
Det finns en grupp bland lärarna som inte har ämnesinriktning angiven på examen eftersom lärosätet inte rapporterat någon. Det betyder att uppgifterna för specifika ämnen kan vara för låga. Exempelvis utfärdades särskilt under 1990–talet ett stort antal examina med så kallad praktisk–pedagogisk inriktning, där ämnesinriktningen inte angavs.
Källa: Universitetskanslersämbetet