I dag kunde Sveriges Radio:s Ekot avslöja hur Säkerhetspolisen pressar operatörer att få direkt tillgång till kunders telefon- och mejluppgifter.
Operatörerna är redan i dag skyldiga att på ett effektivt sätt leverera uppgifter till polisen vid misstankar om brott som kan ge två års fängelse. Detta efter en ändring 2012 i LEK, lagen om elektronisk kommunikation, som bygger på regler i EU:s datalagringsdirektiv.
Men i dag sker hanteringen manuellt, ett system som enligt polisen är för krångligt och skapar stora omkostnader. Därför vill polisen nu införa en svensk tillämpning av ett europeiskt system som automatiskt inhämtar uppgifter som exempelvis mobilsamtal, sms, mms och positionsdata.
Fredrick Federley (C), en av dem som röstade mot datalagringsdirektivet i maj förra året, tycker att det är rimligt att operatörerna i dag gör en egen prövning av varje enskillt fall innan uppgifterna lämnas ut.
– Det finns en tröghet i systemet som är rimlig. Om man ger polisen direkt tillgång kan de i princip söka på vad som helt, vilket inte är bra, säger han till SVT Nyheter.
Också Maria Ferm (MP) ställer sig kritisk till polisens agerande.
– Det är anmärkningsvärt att Säpo pressar operatörerna att ställa upp på att lämna ut uppgifter på det här sättet, säger hon.
Både Maria Ferm och Fredrick Federley påpekar att avslöjandet kommer bara dagar efter att EU-domstolens generaladvokat i ett uttalande kritiserat datalagringsdirektivet för att inte vara förenligt med EU:s stadga om grundläggande rättigheter.
Fakta: Datalagringsdirektivet
- Riksdagen antog EU:s datalagringsdirektiv i mars förra året.
- Från den 1 maj 2012 blev därmed mobil- och bredbandsbolag skyldiga att lagra uppgifter om vem som pratat med vem i telefon, vilka som skickat sms, mejlat eller kommunicerat med varandra över nätet.
- Datan ska sparas mellan sex månader och två år.