SVT:s reporter Peter Rawet rapporterar från pressträffen med FN:s vice generalsekreterare och sändebud i Ukraina, Jan Eliasson. Eliasson landade direkt från Kiev på Arlanda klockan halv fyra i eftermiddags.
Observatörer viktigast
Jan Eliasson betonar att det viktigaste nu är att få in observatörer i Ukraina och till Krim som kan övervaka att det inte sker några övergrepp på mänskliga rättigheter:
– Vid arbetar mycket nära med OSSE som försökte skicka in observatörer till Krim (men misslyckades). Både vi och de fortsätter försöka inte minst för att kunna följa vad som händer med de mänskliga rättigheterna. Vi ska skicka en delegation för mänskliga rättigheter som ska göra resor över hela landet och den kommer också att åka till Krim.
Nyckelsituation nu
Jan Eliasson betonar att situationen är fortsatt allvarlig även om det har skett en viss nedtrappning sedan mitten av veckan, särskilt kring den östra gränsen mot Ryssland.
– Vi befinner oss i en nyckelsituation nu och det gäller att den militära eskaleringen övergår i en nedtrappning, säger han.
Under sin vistelse i Ukraina har Jan Eliasson träffat såväl den tillförordnade presidenten, premiärministern och utrikesministern liksom parlamentsledamöter från landets alla delar, inklusive de östra där sympatierna för Ryssland är starka. Jan Eliasson har också för Ukrainas tillfälliga regering inskärpt vikten av att den representerar alla i landet:
– Vi vill försöka verka för en politisk process som handlar om att man för regeringen understryker att alla delar av befolkningen, inklusive minoriteter och ryskspråkiga tas med i regeringen.
Slogs av lugnet
Jan Eliasson säger att han slogs av hur lugna människor var mitt i den kritiska situation som råder i Ukraina i dag:
– Det var en våldsam våldsupptrappning när 80 människor dödades och skadades och många saknas fortfarande, men efter det har det varit en lugn och värdig demonstration. Regeringen försöker också hålla en lugn och återhållsam attityd.
Eliasson sa också att risken för militär konfrontation förstås består, men att han uppfattar den som mindre nu.
– De stora frågorna nu är förstås risken för mliitär upptrappning och den politiska risken på Krimhalvön, säger han.