I september i fjol överfölls en 32-årig man och hans son på en gångbro i Malmö. Misshandeln rubriceras som ett hatbrott eftersom mannen och sonen översköljdes med rasistiska uttryck som anspelade på deras hudfärg.

Antalet anmälningar om hatbrott med afrofobiska motiv har ökat med 24 procent mellan 2008 och 2012 medan det totala antalet anmälda hatbrott minskat med sex procent under den perioden.

Afrofobin kartlagd

I november gav Erik Ullenhag Mångkulturellt centrum i uppdrag att göra en kunskapsöversikt över afrofobi i Sverige.

I en debattartikel i Dagens Nyheter konstaterar utredarna att ”stereotypa föreställningar om afrikanerna ännu i dag är gångbara i den svenska samtidskulturen”.

En av utredarna, juridikstuderande Samson Beshir, säger till TT att det finns många orsaker till att hatbrott med afrofobiska motiv ökar och att en av dessa är avhumaniseringen av afrikaner i samhällsdebatten.

-Ta bilden av hur afrikaner porträtteras i skolmaterial till exempel, att Afrika bara omnämns som ett objekt i samband med koloniseringen, säger han.

Utredarna föreslår flera åtgärder i debattartikeln för att bryta trenden och stoppa afrofobin, bland annat en statlig utredning för att djupare undersöka afrosvenskarnas situation.

-Det är också viktigt med en bred folkbildningsinsats. Att ta chansen att göra upp med Sveriges historia när det gäller den transatlantiska slavhandeln och utvecklandet av rastänkandet, säger Samson Beshir.

Särskilt oroad

Erik Ullenhag säger att den rasism som drabbar afrosvenskar måste tas på stort allvar.

-Jag är särskilt oroad kring den svensksomaliska gruppens situation. Det är den grupp som har varit utsatt för mest stereotyper i debatten under senare år, säger han till TT.

Ullenhag säger att rapporten nu ska studeras, men redan nu förklarar han att han är skeptisk till ett par av förslagen. Det gäller bland annat ett förslag om positiv särbehandling.