Ett konkret bevis på Gotlands strategiska betydelse kom på tisdagen då Försvarsmakten meddelade att man flyttat Gripen-plan i den ordinarie incidentberedskapen till ön. Orsaken är ökad flygverksamhet i närområdet till följd av ryska övningar.

Försvarsmakten uppger att det inte handlar om någon ökad hotbild, men att man ökar sin luftövervakningsförmåga, vilket är normalt vid större övningar.

Vill förstärka Gotland

FP, S, KD och SD kräver ökad militär närvaro på Gotland. Ukrainakrisen har stärkt argumentet, anser FP-ledaren Jan Björklund. Han vill se markförband, stabsledning och luftvärn, till exempel amerikanska Patriotrobotar, på ön.

Björklund menar att samma argument som Ryssland använder för att intervenera i Ukraina i framtiden skulle kunna användas för att gå in i baltiska stater. Då finns det, enligt Björklund, risk att Ryssland ockuperar Gotland för att hindra att Nato får ett brohuvud där.

C:s Staffan Danielsson är öppen för att diskutera ett ”ökat fokus” på Gotland, men vill först höra Försvarsmaktens åsikter.

Beredningen skjuts upp

Försvarsberedningens rapport om det framtida försvaret skjuts upp. Den skulle egentligen ha kommit i slutet av mars, men nu är det mitten av maj som gäller.

– Vi vill ta in den uppkomna situationen. Den typ av nyckfullhet och den typ av agerande som vi har sett från rysk sida måste också tas med i en fördjupning av säkerhetspolitiska bedömningar när det gäller det svenska försvaret, sade statsminister Fredrik Reinfeldt efter utrikesnämndens möte.

Socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin säger att det är naturligt att rapporten påverkas av Ukraina-krisen.

– Man har ju trott att tröskeln i Ryssland varit relativ hög till att använda sina egna trupper. Men när man på så kort tid tar ett beslut i federationsrådet om att ge Putin rätt att skicka trupper, då har man sänkt våldströskeln. Det måste vi naturligtvis ta hänsyn till i försvarsberedningen.