Nyhetsbyrån TT skickade på tisdagen ut en text med rubriken “Slutet närmar sig för Bitcoin”. Nyheten plockades upp av svenska dagstidningar som SvD, DI och HD, samt återupprepades av Sveriges Radios Ekot.

Det är inte första gången valutans död utropas, och denna gång stödde sig samtliga medier på ett uttalande från en ekonom på Nordnet – en sajt som livnär sig på att ta ut avgifter från folk som vill köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Sveriges Radio lät Nordnets ekonom jämföra bitcoin med Klondyke och reportern fnissade vänskapligt med i ekonomens raljerande – utan att låta någon kunnig motpart komma till tals.

I nyheten menade man också att växelkursen mot dollarn rasat med 27 procent, med referens till Japan-baserade handelsplatsen Mt. Gox. Men om man tittar på en översikt av några av de största handelsplatserna på nätet (Mt. Gox är inte längre den största) ser man att kurserna var förvånansvärt motståndskraftiga i skuggan av de negativa nyheterna. Växelkursen hickade till på flera av sajterna men återhämtade sig snabbt till runt 700-dollarsstrecket. I skrivande stund ligger kursen på cirka 566-658 dollar, beroende på vilken kurs man tittar på. Vart kursen tar vägen är det ingen som vet.

Flera olika Bitcoin-kurser samverkar

Nyhetssajten Coindesk, som uteslutande fokuserar på digitala valutor, publicerar istället löpande en slags aggregerad växelkurs som är ett bättre riktmärke. Det finns nämligen inte en (1) enskilt rådande växelkurs för bitcoin så som ekonomer är vana vid från aktiemarknader. Vem som helst som vill sälja en bitcoin till någon annan kan göra upp om priset för en enskild bitcoin eller delar av en.

Den största kinesiska handelsplatsen BTC China nådde exempelvis över 1200 dollar per bitcoin i slutet av förra året när andra sajter bara låg strax över 1000-dollar-strecket. På sajten Bitstamp har kursen konsekvent legat strax under den på Mt. Gox. När medier de senaste dagarna publicerat uppgifter om ett ras så förklarade man inte att det främst handlade om kursen på den japanska sajten Mt. Gox som fått vissa problem med sin bokföring, och inte den aggregerade kursen.

Etablerade finansinstitutioner konkurrensutsatta

Många etablerade ekonomer världen över har i åratal fällt uttalanden om Bitcoins nära förestående död. Bitcoins växelkurs mot fiatvalutor som dollarn eller den svenska kronan har sedan starten 2009 många gånger åkt berg- och dalbana – något som lockat dagshandlare och spekulanter till branschen.

I november genomfördes en enskild och mycket uppmärksammad bitcoinöverföring på motsvarande över en miljard kronor. Överföringen tog någon sekund och var näst intill avgiftsfri – och ingen utom de inblandade parterna vet mellan vilka personer överföringen gjordes. Bitcoin kan därmed ses som en konkurrent till etablerade bolag som hanterar pengar, inklusive Visa och Mastercard och de internationella bankerna som gör sina vinster på att föra över pengar mellan sina kunder.

– Etablerade aktörer på finansmarknaden, såsom banker och Nordnet, är stora, tröga och tjänar mycket pengar, säger den svenska Bitcoin-föreningens ordförande Mats Henricson till SVT. De har därför minst incitament och möjlighet att börja använda ny teknik. I synnerhet ny teknik som riskerar att släppa in helt nya konkurrenter och minska deras vinster. Det första de kan göra är ignorera hotet. De har gjort det i över fem år nu, men det fungerar inte längre, när till och med finansministern får frågor om Bitcoin.

Svaghet i Bitcoin-mjukvaran utnyttjas av bot-nätverk

Flera handelsplatser för bitcoin rapporterade under natten mot onsdagen att Bitcoin-nätverket är utsatt för en massiv och noggrant orkestrerad attack som försöker utnyttja en känd svaghet i Bitcoin-protokollet. Det är den attacken som orsakat problem med bokföringen på vissa sajter som Mt. Gox. Svagheten kallas “transaction malleability” och den har varit känd sedan 2011. De handelsplatser som tagit höjd för svagheten, som exempelvis den allra största webbplånboken för bitcoin, Blockchain.info, påverkas inte av attackerna, men äldre handelsplatser som Mt. Gox och även den populära Bitstamp har drabbats av problemet.

Inga bitcoin stulna

Det innebär inte att några bitcoin har stulits från sina ägare, även om hackare har försökt. Det grundläggande protokollet i Bitcoin och dess kryptering har inte brutits, däremot lyckas bot-nätverket som ligger bakom attacken förvirra handelsplatsernas bokföring, vilket gjort att några av dem tillfälligt pausat utbetalningar av bitcoin. Syftet med attacken är inte känd och just nu jobbar många av Bitcoin-utvecklarna med att åtgärda problemet, som alltså bara påverkar vissa handelsplatser.

– Jag räknar med att saker och ting kommer att vara normala igen på fredag och att honungsburken av pengar kan fortsätta att visa sin motståndskraft, sa Blockchain.infos säkerhetschef Andreas Antonopoulos till Coindesk. Det här problemet har inte drabbat de växelplatser där de inte varit dumma nog att inte kolla uttag innan de exekveras.

Medier jämför äpplen med päron

I dagens DN publiceras en nyhetstext om Bitcoin med rubriken “Virtuell valuta slår ut ny lag” där skribenten har valt att jämföra bitcoin med kontanter och med tillgångar på traditionella bankkonton på samma gång.

En polis uttalar sig och menar att när man “lyckas få kontanter till bitcoin då befinner man sig plötsligt utanför vår radar och då har vi problem”. Men det är svårt att förstå vad skribenten och polisen menar, eftersom helt vanliga kontanter också befinner sig utanför polisens “radar”. Dessutom är bitcoin-transaktioner spårbara, det handlar snarare om att polisen behöver ha kontroll över de punkter där kontanter växlas till bitcoin (precis som med vanliga bankkonton).

Donation hjälpte Jamaica till OS

Myndigheter vill gärna ha möjligheten att frysa misstänkta personers tillgångar, och det är inte möjligt med bitcoin. Många demokrati- och människorättskämpar menar att det är en bra sak. Då kan regeringar som den i USA inte godtyckligt bestämma vilka organisationer som får ta emot donationer (man stoppade exempelvis Visa och Mastercard från att hantera donationer till Wikileaks när dessa publicerade “negativa” nyheter om den amerikanska militären). Och till dags dato har oräkneliga donationer i virtuella valutor hjälpt allt ifrån människorättsorganisationer till det jamaicanska bobsleigh-teamet att ta sig till OS.

Komplicerat ämne blir lätt fel

Bitcoin som ämne är mycket komplicerat och det blir lätt fel när tidningar, radio och teve ska rapportera om ämnet. Istället för saklig rapportering drar man gärna till med alarmerande rubrikord. Exempelvis nämns ofta ”knarkaffärer” i samband med bitcoin i svenska medier, fast det vanligaste betalmedlet i knarkaffärer är helt vanliga kontanter i sedelform (ett faktum som den svenska handelsplatsen BTCx publicerat ett blogginlägg kring).

– Men drogbaroner använder sig av båtar, flygplan och kondomer också. Vad jag vet finns inga planer på att förbjuda dem, säger Mats Henricson till SVT. Bitcoin har använts i sex- och spelbranschen också. Det är inte så konstigt, eftersom det är ett betydligt mycket enklare, snabbare och billigare sätt att betala med jämfört med alternativen.

I andra ämnen – som utrikespolitik, inrikespolitik, kultur och sport (för att nämna några) – är medierna noggranna och ser till att ha ett antal experter anställda för att se till att uppgifterna som publiceras blir korrekta. Antalet publicerade artiklar som sprider rent felaktiga uppgifter om bitcoin är i dagsläget oräkneliga, som denna i Dagens Arena där man helt utan grund påstår att Google skapat den virtuella valutan Ripple.

I SVT:s Gomorron Sverige lät man en journalist från Computer Sweden påstå att Bitcoin aldrig kunde bli särskilt stort eftersom valutan har en övre gräns vid 21 miljoner ”mynt” – men eftersom varje mynt är delbart ner till 100 miljoner delar spelar det ingen som helst roll. Se faktarutan nedan för mer info.

Okunnig rapportering

Nya tekniskt komplicerade ämnen, som Bitcoin, är svåra att hantera utan kunniga resurser och då är det lättare att bara återpublicera uppgifter från nyhetsbyråer. Journalister som ska hantera ämnet bitcoin har helt enkelt ofta ingen aning om vem de ska låta vara experter i sina intervjuer och reportage och vänder sig därför till de etablerade finansinstitutionerna som försöker skämta bort fenomenet.

Under de närmaste åren lär utvecklingen mot digitaliseringen och allt fler ”virtuella” ämnen fortsätta, och nyhetsrapporteringen på området lär fortsätta vara knapphändig så länge redaktionscheferna fortsätter att hålla sig fast vid gamla ämnesstrukturer. I det här fallet hade redaktörerna och skribenterna inte ens själva kollat in bitcoin-kurserna innan man lät nyheten om ett ras gå ut. Den såg ju redan så alarmerade bra ut i rubrikerna.