Till minne av hjältekonungens död den 6 november 1632 restes en staty av honom på Gustav Adolfs torg i Göteborg 1854.
Till invigningen gjordes särskilda karameller och andra sötsaker.
Skapades 1909
Själva Gustav Adolfs-bakelsen skapades 1909 av bagaren Emil Bräutigam som drev ett exklusivt kafé i hörnet mellan Östra Hamngatan och Kungsgatan i samma stad. Även konditorierna Arnhult och Eggers ska ha medverkat till bakverket.
Nu är traditionen spridd över landet även om den fortfarande är starkast i Göteborgstrakten, berättar Martin Lundell, vd i branschorganisationen Sveriges Bagare & Konditorer.
Många äter
Men ingen vet exakt hur många Gustav Adolfs-bakelser svenskarna stoppar i sig varje år.
-Vår bransch har inte varit något vidare på att föra statistik, konstaterar Lundell.
Ser olika ut
Gustav Adolfs-bakelsen kan variera till form och innehåll.
Oftast är den fyrkantig och alltid krönt med en silhuett av Gustav II Adolf i marsipan eller choklad.
Originalbakelserna hade smak av choklad och citron och tillverkades av smörkräm mellan sockerkaksbottnar.
TT
Andra celebrerande bakverk
5 februari: Runebergs-bakelsen (Finlandssvenske författaren Johan Ludvig Runebergs födelsedag 1804).
6 juni: Nationaldagsbakelsen (Sveriges nationaldag).
Sista veckan i september: Prinsesstårtans vecka (tårtrecept ur Jenny Åkerström-Söderströms ”Prinsessornas kokbok” på 1930-talet, anspelar på prinsessorna Märtha, Margaretha och Astrid som utbildades på författarens hushållsskola för unga flickor).
4 oktober: Kanelbullens dag.
24 oktober: FN-bakelsen (FN-dagen).
Källa: Sveriges Bagare & Konditorer (TT).