Foto: TT

Här är partiledarnas form inför nyvalet

Uppdaterad
Publicerad

Nu tvingas partierna ladda om inför extra val i mars. Pressad, segerrusig och besviken – SVT:s Margit Silberstein analyserar partiledarnas utgångsläge inför en ny valrörelse.

Jonas Sjöstedt (V):

Arg. Sjöstedt verkar arg på Sverigedemokraterna och på hela situationen. Han var överlycklig över framgångarna i förhandlingarna i budgeten, och nu vet man inte vad som händer vid ett nytt val. Och ilskan är en bra drivkraft i en valrörelse.

Decemberöverenskommelsen

Stefan Löfven (S):

Pressad. Löfven gav ett handlingskraftigt och väldigt bestämt intryck när han aviserade nyvalet. Men han kommer att gå in i en valrörelse tyngd av allt det som har hänt under de här två månaderna som statsminister. Vanligtvis är Socialdemokraternas starkaste kort att de kan styra landet och det varumärket har sargats en del nu. Om det går dåligt i det här valet är frågan hur länge han Stefan Löfven kan fortsätta som partiledare.

Åsa Romson och Gustav Fridolin (MP):

Besvikna. Äntligen sitter de i regeringen – och sedan är det slut efter två månader. De gjorde ett mycket sämre val än de själva hade förväntat sig. Nu har de exponerats på ett sätt som inte har varit till deras fördel – flera ministrar har granskats, de har fått svika en del vallöften – deras stora visioner har krockat med verkligheten i att sitta i regeringen. Så de kan inte vara lika kaxiga som de var efter EU-valet. Deras formkurva är minst sagt lite svajig.

Mattias Karlsson (Jimmie Åkesson) (SD):

På krigsstigen. Sverigedemokraterna har bestämt sig för att utnyttja sin makt som tungan på vågen till det yttersta. Och inte bara den här gången, utan de hotar med att göra det så fort nästa regering lägger fram en budget som, i deras ögon, innehåller för mycket pengar till flyktingpolitiken. Mattias Karlsson är en skicklig politiker som, om det behövs, lätt kan växa in i Åkessons kostym. Han har en lite mer lågmäld framtoning förutom när det gäller motståndet när det gäller vad de kallar massinvandring. Frågan är om partiet riktigt har förstått vad de har bidragit till. Den hårdföra attityden kan skrämma bort en del väljare som lägger skulden på dem för kaoset.

Göran Hägglund (KD):

Nervös. Normalt sett vinner de små partierna på val, eftersom de blir mer synliga. Men i så här stökigt läge, när människor uppfattar en otrygghet, kanske väljarna röstar på ett stort parti – och i så fall drabbar det Kristdemokraterna. Göran Hägglund är en partiledare som inte tar så mycket plats och det är inte så bra i en valrörelse som förmodligen blir ganska hätsk. De klarade sig med nöd och näppe in förra gången och nu får han frågor igen om han ska klara riksdagsspärren. Det är de tråkigaste frågorna man kan få.

Jan Björklund (FP):

Glad. Ett skäl till det är nog att han kan känna sig säker på att han får sitta kvar, Under ytan har det funnits röster om att han ska avgå, och nu verkar han lättad. Jan Björklund är van att ta för sig. Det märks inte att han leder ett litet parti. Men Folkpartiet förlorade väldigt många röster i riksdagsvalet och det har varit ganska chockartat för många av partiets väljare.

Annie Lööf (C):

Segerrusig. Annie Lööf känner att hon har vinden i ryggen, trots att partiet gick bakåt i valet. Hon fick mycket beröm för hur hon skötte sig i förra valrörelsen. Hon reste sig från alla motgångar hon haft tidigare och var verkligen synlig och tuff i valrörelsen.

Anna Kinberg Batra (Fredrik Reinfeldt) (M):

Omskakad. Det här är ett elddop för henne. Hon har väldigt mycket erfarenhet men har inte erfarenhet att vara i hetluften på det sättet som ett val innebär. En fördel hon kan ha är att valet säkert kommer att handla om att man ställer ansvar mot kaos och Kinberg Batra är sinnebilden av en kameral politiker som talar mycket om ordning och reda i statens finanser. Moderaterna hade en stor fördel i dragplåstern Borg och Reinfeldt i förra valet. Frågan är om oprövade Kinberg Batra kan axla deras roll.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Decemberöverenskommelsen

Mer i ämnet