Från trafiksäkerhetssynpunkt är det mindre fara vid onykterhet i sjötrafik än i vägtrafik. Därför kan den straffpraxis som gäller vid rattfylleri inte vägleda straffen för sjöfylleri vid samma promillehalter, slår HD nu fast. Eller annorlunda uttryckt: En fyllerist i båt får lägre straff än en fyllerist i bil.

Det fall som HD baserar sin slutsats på bygger på en tur som en då 58-årig smålänning gjorde sommaren 2010 längs Blekinges kust. Enligt domen framförde han sin elva meter långa segelbåt på i huvudsak öppet vatten med få andra båtar. Seglatsen gick bra men när Kustbevakningen lät honom blåsa visade det sig att han hade motsvarande 0,66 promille alkohol i blodet.

Ingen automatik

Mannen som erkände brottet dömdes av tingsrätten till 80 dagsböter för sjöfylleri, vilket är samma antal dagsböter som han skulle ha fått om han kört bil. Men hovrätten sänkte straffet till 50 dagsböter, vilket HD fastställde.

Visserligen har lagstiftaren sagt att det finns anledning att se lika strängt på fylleri i sjötrafik som i vägtrafik. Men det innebär inte att man automatiskt kan döma ut samma straff som vid rattfylleri. I det aktuella fallet har båtens kapten framfört farkosten utan anmärkning och området där färden skedde har inte varit högtrafikerat, skriver HD.

Ställer till det för åklagarna

-Att det finns anledning att se allvarligt på sjöfylleri var orsaken till att det brottet kriminaliserades 2010, men lagstiftaren har inte uttalat sig om straffmätningen, säger justitierådet Ann-Christine Lindeblad.

Hon är en av de fem domare som står bakom domen.

Det här faller inte riksåklagaren (RÅ) på läppen. Vid samma promillehalt bör det vara samma straff till sjöss som till lands, anser RÅ.

-HD:s dom kan ställa till det för åklagarna när de ska utfärda strafförelägganden. Tidigare har man gått efter tabeller: så många promille ger så många dagsböter. Men nu måste man väga in andra omständigheter också, säger RÅ:s byråchef My Hedström.