”– Varsågod män! Nyp på våra bröst och rumpor”. Det är rubriken på en krönika av Frida Boisen, Göteborgstidningens chefredaktör, som enligt GT rekommenderats 46 000 gånger på Facebook. Boisen beskriver sin tolkning av en uppmärksammad dom i Norrköpings Tingsrätt i förra veckan.

”I veckan dömde rätten en kvinna för misshandel, efter att hon blivit nypt i rumpan och reagerat genom att ge mannen en örfil. Mannen gick förstås fri. Signalen är tydlig: Ett rumpnyp som kvinna, det får man ta. Varsågod män! Ta för er!”

Felaktig bild

Men Boisens bild är felaktig, hävdar Aftonbladets nyhetskolumnist Oisín Cantwell som skrivit en egen krönika om samma dom.

– Jag tycker den var helt uppåt väggarna. Utan att då ha läst domen så lät det fullständigt orimligt att en dom innebär att det blir fritt fram för män att tafsa på kvinnor. Det är ju inte heller så att Norrköpings Tingsrätt är Högsta Domstolen och på något sätt sätter någon praxis. Det var inte heller bara Boisens artikel som fick mig att reagera, utan dessutom flera andra nyhetsartiklar som antydde att bilden var mer komplicerad, säger han till SVT.

Läste och häpnade

Oisín Cantwell fick domen mejlad till sig, började läsa, och häpnade.

– För att den var så felaktigt återgiven. Av medier i allmänhet, för det var ju flera nyhetsmedier – däribland Aftonbladet – som hade beskrivit historien på liknande sätt, men av Frida Boisen i synnerhet. Hon undviker själva kärnfrågan. Domen säger att man inte får använda kraftigt våld mot en människa, även om hon har blivit klappad i rumpan. Domen säger ingenting om att det i fortsättningen är okej att tafsa på och ofreda kvinnor.

Bakomliggande konflikt

Oisín Cantwell säger att det fanns flera omständigheter Boisen inte berör. Bland annat att det fanns en bakomliggande konflikt mellan mannen och kvinnan, att mannen bara en vecka tidigare hade polisanmält kvinnans son för olaga hot. Vidare att kvinnan i ett första förhör inte sa något om ett sexuellt ofredande, däremot att mannen riktat ett finger mot henne som om det var en pistol, och vidare att hon kunde tänka sig att slå honom igen. Cantwell hävdar att det var först i senare förhör, och i tingsrätten, som kvinnan talade om att mannen tagit henne på rumpan.

– Sanningen kan ju ha kommit fram först senare, samtidigt är det ju inte okänt att brottsmisstänkta ändrar sina vittnesmål i rätten för att komma lindrigare undan.

”En skitkrönika”

Boisens krönika har fått kritik från fler håll, bland annat från Metros krönikör Lisa Magnusson som menar att medierna måste akta sig för ”lynchstämningen” och att ”reflexmässigt misstro manliga offer som Göteborgs-Tidningens chefredaktör gör.”

En annan som uppmärksammade Frida Boisens artikel var Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms Universitet, som läst domen från Norrköpings Tingsrätt, och han skräder inte orden:

– Det var en skitkrönika. Hon kan inte ha läst domen innan hon skrev utan verkar ha haft en förutbestämd uppfattning om att hon ville skriva något ur ett kvinnorättsligt perspektiv. Krönikan är så långt ifrån domens verklighet så att den är helt ”off the mark”.

”Direkt skadlig”

Krönikan har rekommenderats 46 000 gånger på Facebook, vad händer med synen på rättsväsendet när läsarna ges en sådan bild?

– Ja det är väl därför Boisen skriver en sådan här krönika, för att hon vet att den får många klick. Den är direkt skadlig, ett effektsökeri som innebär att människor som inte läst domen får ett felaktigt intryck av rättsväsendet, och de som har läst domen anser att artikeln är ohederlig.  Den underblåser en ofta orättvis misstro mot domstolar, om att övergrepp mot kvinnor inte leder till rättsliga åtgärder, vilket är fel. Det var förmodligen det sämsta som någon skrivit om ett rättsfall i år, säger Mårten Schultz.

Boisen håller fast vid sin tolkning

SVT Nyheter har försökt nå Frida Boisen, men hon har inte gått att nå under dagen. Men i ett mejl till Resumé står hon fast vid sin tolkning:

”Det anmärkningsvärda är att Norrköpings tingsrätt i domen skriver att de utgår från att kvinnan blivit tagen i rumpan, men att rätten trots det anser att kvinnan inte befunnit sig i en nödvärnssitation när hon utdelar örfilen. Det är för mig ett märkligt resonemang som skickar konstiga signaler.”

Vad säger du Oisín Cantwell  om att Frida Boisen står fast vid sin tolkning?

– Det är märkligt. Jag kan inte ge henne några råd, men jag kan tänka mig att om jag själv hade skrivit en sådan kolumn så hade jag nog medgett att det inte blev så bra den här gången.

Rättelse:

I en tidigare version av denna artikel stod att Boisens artikel delats, och inte rekommenderats, 46 000 gånger på Facebook.