–Språk som aktivitet är ett bra sätt att hålla hjärnan i trim, säger Johan Mårtensson, forskare i psykologi vid Lunds universitet.

Studien visar att olika områden i hjärnan växer olika mycket beroende på om man har lätt eller svårt att lära det nya språket.

Hos elever som har lätt för det nya språket växer hippocampus mer, ett område i hjärnan som används när man lär sig nya saker och kopplar en sak till en annan.

Hos elever som får kämpa mer för att lära sig det nya språket utvecklas istället en annan del hjärnan, som har med motoriken att göra.

–Den är viktig när man ska lära sig ett språk, artikulera och få rätt på munnens rörelser. Den används även när man ska förstå svåra ord, säger Johan Mårtensson, forskare i psykologi.

Eleverna vid tolkskolan studerar mycket intensivt från morgon till kväll, vardag som helg. De läser arabiska, ryska eller dari. Olga läser först åtta timmar i skolan och sedan fyra timmar på kvällen.

–Det går snabbare för varje vecka att lära in nya ord, säger Olga.

Jämför med idrottsmän

En annan av tolkeleverna, Fredrik, jämför med fysisk träning.

–Vi tränar våra hjärnor mycket. Idrottsmän tränar sina kroppar mycket, säger Fredrik.

Som jämförelsegrupp i studien användes bland andra läkarstudenter, som visserligen också studerar hårt men inte språk. Hos dem såg man inga förändringar i hjärnan.

–Slutsatsen är att det går att använda språkinlärning för att påverka vår hjärnstruktur och även om vi föds med en viss hjärna så är den föränderlig. Vi kan påverka vår egen hjärnstruktur, säger Johan Mårtensson, forskare i psykologi.