Det är för att staten ska spara pengar som den billigaste medicinkopian varje månad får ensamrätt på hela marknaden. Apotekskunderna tvingas byta även om det är originalmedicinen som står på receptet, ifall inte läkaren särskilt har markerat att medicinen inte får bytas ut.

Den kund som ändå vill ha det som står på receptet får betala mellanskillnaden själv.

Men för den som får oväntade biverkningar kan det bli en dyr affär att få en medicin som inte ingår i läkemedelsförsäkringen.

– Vi har fått in 25 anmälningar om läkemedelsskador som vi inte kunnat ersätta därför att tillverkaren inte är ansluten till läkemedelsförsäkringen, säger Läkemedelsförsäkringens VD Anders Öhlen.

– I vissa fall är det så allvarliga skador som hjärtinfarkt och leverskador.

200 får ersättning varje år

Läkemedelsförsäkringen kom till på 70-talet som ett resultat av en statlig utredning. Där kan man få ersättning om man blir skadad av en medicin. Till skillnad från de produktansvarsförsäkringar som läkemedelsbolag brukar ha så kan läkemedelsförsäkringen ge  ersättning även om tillverkaren inte gjort något fel. Man behöver heller inte bevisa att det är medicinen som orsakat skadan. Det räcker med att det anses sannolikt.

– De flesta läkemedelsskador handlar om att patienter haft otur och reagerat på ett oförutsägbart sätt. Då är det svårt att få ersättning genom att stämma företaget, och det är därför läkemedelsförsäkringen finns, säger Anders Öhlen.

Varje år får cirka 200 svenskar ut ersättning. För det flesta handlar det om några tiotusental kronor för sveda och värk, men man kan också få ersättning för förlorad arbetsinkomst, och då kan det handla om miljonbelopp.

Nästan alla bolag som säljer medicin i Sverige är anslutna till läkemedelsförsäkringen, som ägs gemensamt av de anslutna bolagen. Men det kostar pengar, och det finns några bolag som låter bli.

Minst en halv miljon svenskar

SVT:s granskning av de vanligaste medicinerna visar att minst en halv miljon svenskar ätit medicin som inte ingår i läkemedelsförsäkringen i år. Blodtrycksänkande medicinen Enalapril har sålts av finska Vitabalans och slovenska KRKA. Simvastatin har sålts av indiska Ranbaxy och KRKA.

Totalt har över 700.000 tremånadersförpackningar sålts av de här medicinerna när ett bolag utanför läkemedelsförsäkringen haft ensamrätt på marknaden. Enligt den ansvariga myndigheten TLV går i praktiken 70 procent av försäljningen till ”månadens vara”, vilket alltså betyder att en halv miljon förpackningar utan försäkring hamnat i svenska medicinskåp.

Ett av de bolag som säljer mest oförsäkrad medicin i Sverige är slovenska KRKA. Bolaget vill inte låta sig intervjuas, men uppger i ett skriftligt svar att de har en egen försäkring som garanterar ersättning vid biverkningar.

När vi ställer ytterligare frågor om villkoren visar hänvisar man dock till EUs regler om produktansvarsförsäkringar och skriver att tillverkaren är ansvarig ”om någonting är inkorrekt, därtill måste eventuell skada bevisas.”

Krav på anslutning till försäkringen

Läkemedelsförsäkringens  företrädare vill att det blir lag på att bolagen ska vara anslutna till läkemedelsförsäkringen eller en motsvarande försäkring. Regeringen har utrett frågan utan att det blev någon lag, men både läkemedelsbolagen och patientorganisationer ligger på regeringen. Alldeles nyligen tog även regeringens egen ledamot i läkemedelsskadenämnden, socialminister Göran Hägglunds partikollega Lena Appelgren (KD),  upp frågan i ett brev till ministern.

När SVT vill ställa frågor till Göran Hägglund, blir vi dock hänvisade till samma skriftliga svar som ledamoten i läkemedelsskadenämnden fick.

Det är undertecknat av en tjänsteman med titeln brevsvarare som skriver att den pågående apoteksutredningen ”kommer framgent att se över bland annat den presumtiva problematik som du tar upp i ditt brev”.