I Agenda 26 januari debatterade Jan Björklund (FP) och Åsa Romson (MP) kärnkraftens vara eller icke vara i Sverige. Tomas Kåberger, tidigare chef för Energimyndigheten, menar att kärnkraftens storhetstid är över och att den inte kan konkurrera med förnybar energi i framtiden.

Att Vattenfall nu startar samråd om ny kärnkraft vid Ringhals är han ändå inte förvånad över.

– Det är väl alltid bra med samråd – frågan är om de har någon idé om hur de ska kunna göra något som blir ekonomiskt konkurrenskraftigt, säger han.

Dyrt i Finland och dyrt i England

Hur troligt är det att det kommer att byggas ny kärnkraft sedan den svenska regeringen öppnade för det för tre–fyra år sedan?

– Det finns ju två aktuella referenser. Det ena är det finska försöket att bygga en femte reaktor. Det har blivit väldigt försenat och fördyrat, elen kommer att kosta cirka en krona per kilowattimme i stället för 25 öre som man trodde när beslutet togs.

– Den andra är den brittiska regeringen som har förhandlat om nytt kärnkraftverk vid Hinkley Point. För att få det fransk–kinesiska konsortiet att bli villigt att bygga har man varit tvungen att lova dem ungefär en krona per kilowattimme från år 2023 till 2048. Det är väldigt dyrt jämfört med vad förnybar energi kostar i dag. Och ännu mer svårt att försvara i relation till vad man förväntar sig att till exempel solenergi ska kosta om tio år, säger Tomas Kåberger.

Går det inte att få nya kärnkraftverk att gå runt  utan subventioner?

– Det är svårt att hitta exempel på kärnkraftverk som byggts de senaste åren utan subventioner. Ännu svårare har det blivit efter Fukushima–olyckan. Man ser att kostnaderna för att hantera olyckor är så stora att kraftbolagen inte klarar dem, utan det blir en fråga för skattebetalarna och då blir också det en form av subvention.

”Utbyggnaden har avtagit”

Säkerhetsaspekten har återigen kommit högt på agendan efter Fukushima–olyckan, men den viktiga förändringen i debatten kring kärnkraft de senaste 20 åren är att de finansiella aktörerna inte längre tror på kärnkraft som en konkurrenskraftig framtida källa till el, säger Tomas Kåberger.

– Det har gjort att utbyggnaden har avtagit. Kärnkraftens hittills maximala elproduktion var år 2006, alltså långt före Fukushima. Det har byggts få nya reaktorer och stängts gamla, så antalet reaktorer i världen börjar minska, säger han.

Tyskland har fattat beslut om att avveckla sin kärnkraft. Men nu säger den tyske energiministern Sigmar Gabriel att det blir för dyrt med förnybar energi och de tyska hushållen knorrar över höga elräkningar. Varför har det blivit så här?

– Tysklands konsumenter betalar fortfarande väldigt mycket för de dyra solcellsanläggningar som byggdes för fem–tio år sedan. Sedan dess har kostnaderna för solceller sjunkit med ungefär 80 procent. Den utvecklingen betalar de tyska hushållen fortfarande för.

– Tyskland införde regler som innebar att den som satte upp solceller var garanterad att få ett högt pris för sin el under 10–20 år. Hushållen som investerade i solceller tjänade mycket pengar. De som inte investerade får fortfarande betala till dem på sina elräkningar, säger Tomas Kåberger.

”Tyska hushållen är hjältar”

Tysklands energiminister har sagt att Tyskland har fått betala för att andra länder ska få lära sig om förnybar energi.

– Javisst, precis så är det. Det har de gjort. De är tyska hushållen är globala hjältar som betalar för att hela världen ska få billigare solenergi.

Men när de får betala högre pris kanske de inte upplever det som så positivt?

– Opinionsläget i Tyskland är inte så negativt ändå. Många tyskar är stolta över vad de har åstadkommit. Men de behöver ändra sitt regelverk för elmarknaden.

Samtidigt ökar Tysklands användning av brunkol. Finns det inte en risk att utfasning av kärnkraft medför ökad användning av fossila bränslen även i Sverige?

– Det europeiska systemet för utsläppshandel har inte fungerat som styrmedel. Utsläppsrätterna är så billiga att de inte längre påverkar användningen av kol jämfört med andra energislag.

Ändå går utvecklingen mot mer förnybar energi vidare runtom i världen, framhåller han.

– I USA stod solceller för 72 procent av den nya elproduktionskapaciteten i oktober förra året. Kina bygger mer solceller än något annat land. Den här utvecklingen som de tyska hushållen har betalat för kan alla i världen nu dra nytta av.

”Kraftbolagen motarbetar”

Tomas Kåberger är själv ordförande för Japan Renewable Energy Foundation, en nationell stiftelse som efter kärnkraftolyckan i Fukushima arbetar för att få ett samhälle som baseras på förnybar energi. Men kraftbolagen i Japan motarbetar förnybar energi, säger han, exempelvis vägrar de att låta vindkraft anslutas till elnätet. Det har lett till att japanerna själva sätter upp solceller på sina tak i stället. Ungefär ett soltak per minut sätts upp i Japan, enligt Tomas Kåberger.

Räcker det för deras behov av el?

– Nej. Kraftbolagen har valt att elda mer fossila bränslen. De tror och hoppas fortfarande att få återstarta en stor del av sina kärnreaktorer. Hur det går vet vi inte. Men det är väldigt dyrt för Japan att importera fossila bränslen. Man byter ett problem mot ett annat, konstaterar han.

Ett argument som ofta förs fram i debatten är att de förnybara källorna inte är tillförlitliga, att man behöver något slags basproduktion i botten för att säkra tillgången till el även om det inte blåser eller solen inte skiner. Kommer det att gå att lita helt till förnybart, säg 50 år framåt?

”Utvecklingen hjälper förnybart”

– Ja, det finns ingen definitiv gräns för hur mycket sol– och vindenergi man kan ha i ett elsystem. Men man behöver kunna utväxla el över stora områden eller ha lokal lagring eller förbättra styrningen av när man använder el, säger Tomas Kåberger och fortsätter:

– De här metoderna utvecklas alla väldigt snabbt idag, datorteknik gör att man kan optimera elanvändningen och reducera kostnaderna. Batteripriserna har gått ner dramatiskt, precis som solcellerna. Tekniken för att överföra el över stora avstånd har förbättrats. Överallt i världen finns en hård konkurrens mellan dessa tekniska utvecklingslinjer, som hjälper förnybar energi.

Så problemen är inte olösliga?

– Absolut inte. Och kostnaderna för att hantera variationer i produktionen är små jämfört med vinsten av att använda billiga förnybara källor i stället för fossila bränslen eller kärnkraft som kostar mer.

Den svenska basindustrin menar att ny kärnkraft behövs för att inte riskera turbulens på elmarknaden.

– Under kärnkrafteran på 1970–talet satsade den elintensiva industrin på att förmå elbolag att investera i mer produktionskapacitet än vad som egentligen behövdes. På 80– och 90–talen kostade elen på marginalen i Sverige bara ungefär 10 öre, motsvarande bränslekostnaden i kärnkraftverken. Det var dåliga affärer för kraftbolagen men för de stora elköparna var det fantastiskt. För dem är det rationellt att försöka förmå andra att investera för att sedan kunna köpa billigt, säger han.

”Många sålde sina kraftverk”

Samtidigt påminner han om att den elintensiva industrin i Sverige tidigare hade egen kapacitet för elproduktion, framför allt vattenkraft.

– Sedan när elpriset blev extremt lågt sålde många sina kraftverk. Det de väl inte lyckliga över nu när elpriserna har varit höga i några år.

Tomas Kåberger menar att även den elintensiva industrin kommer att behöva gå över till förnybar el.

– Det blir de nog tvungna att göra för att konkurrera med andra som gör det. Förnybar elproduktion kännetecknas av väldigt låga marginalkostnader. Det är ett bra sätt att veta att man får el till låga priser och att man kan bibehålla sin konkurrenskraft genom konjunktursvängningar.

Agenda söndag 26 januari kl 21.15 i SVT2. I studion Torbjörn Wahlborg, Vattenfalls nordenchef. Debatt om kärnkraften mellan Åsa Romson (MP) och Jan Björklund (FP). Se programmet här.