Möjligheterna till stora förändringar i vårbudgeten är begränsade. Efter höstens budgetnederlag i riksdagen finns visserligen den så kallade Decemberöverenskommelsen som ska hjälpa regeringen att få vårbudgeten genom riksdagen. Men det parlamentariska läget gör regeringen mycket sårbar. Statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson gör klokt i att försöka undvika att provocera riksdagsmajoriteten med den vårbudget de lägger fram på riksdagens bord. I annat fall riskerar de en vår i riksdagen som blir lika kaosartad som hösten.
Decemberöverenskommelsen innebär att det ska vara enklare att få igenom budgetpropositioner i riksdagen. Överenskommelsen gäller inte andra propositioner vilket förstås kan fresta en regering att stoppa in så många förslag som möjligt i budgeten. Problemet för regeringen är bara att det ytterst är riksdagen som avgör vad som är en budgetfråga eller ej. Och i riksdagen finns en fientlig majoritet. Det krävs inte mycket fantasi för att föreställa sig att alliansen och Sverigedemokraterna gärna knäpper regeringen på näsan här.
Budgeten rymmer inte lagstiftning
Vad är då budgetfrågor? Ja. det kan handla om till exempel ändrade skatter och avgifter, ändrade bidrag eller reformer som kostar pengar. Vanlig lagstiftning kan enligt praxis inte föras in i budgeten, utan ska föreslås i en vanlig proposition. Vid tveksamma fall kan tjänstemännen i riksdagen föreslå att delar ur budgeten bryts ut och behandlas separat. Det har hänt förut och kan förstås hända igen. Ytterst är det utskottsmajoriteten som beslutar om detta.
Det andra problemet för regeringen, som begränsar möjligheterna att genomföra stora förändringar i vårbudgeten är pengarma. Den budget som löper nu är baserad på Alliansens politik. De skattehöjningar som regeringen föreslog i höstas röstades ner och nödvändig finansiering saknas därmed. Inkomstskatter kan bara höjas vid årsskiften, så den dörren är stängd fram till 1 januari 2016. Däremot kan regeringen föreslå höjda miljöskatter, energiskatter och arbetsgivaravgifter för att ta några exempel.
Det innebär att finansministern i det här laget inte har råd att låta bli att höja arbetsgivaravgifterna för unga. Förslaget fanns med i höstas men röstades då ner av riksdagen. I och med att det nu inte är möjligt att höja inkomstskatterna är regeringen i desperat behov av andra finansieringskällor. Men en höjd arbetsgivaravgift som föreslås i vårbudgeten kommer inte att kunna genomföras förrän tidigast den 1 juli i år. Det gör att höjningen i år inte kommer att inbringa de 11 miljarder till statskassan, som var planerat, utan bara hälften så mycket, runt 5,5 miljarder kronor.
Högintressant test av verkligheten
Ett alternativ för regeringen är förstås att dubblera höjningen av arbetsgivaravgifterna, jämfört med förslaget i höstas. Återstår att se om Stefan Löfven och Magdalena Andersson är beredda att ta det steget? Och i så fall vilken reaktionen blir från Alliansen. Utan tvekan blir det högintressant att följa när Decemberöverenskommelsen ska testas i verkligheten.