Tvärtom har de ökat, trots att det blivit 13 färre myndigheter. Och antalet anställda är lika många i dag som då.
Under perioden 2006-2011 har 47 myndigheter avvecklats eller ombildats. Samtidigt har 34 nya eller nygamla myndigheter tillkommit. Antalet myndigheter har minskat från 247 till 234.
Men antalet anställda är lika många i dag som för sex år sedan, och kostnaderna är faktiskt högre än när regeringen tillträdde, räknat i fasta priser, visar en undersökning som näringslivets tankesmedja Timbro arbetar med och som TT tagit del av.
-Man har flyttat runt verksamhet ganska ordentligt. Det enda som har avvecklats i sin helhet är Arbetslivsinstitutet, säger Henrik R S Olsson, som arbetar med undersökningen.
Regeringen törs inte
Ett exempel på hur det kan gå till är Statens biografbyrå, som avskaffades när filmcensuren försvann. I stället kom Medierådet, som är större än föregångaren, trots att huvuduppgiften är borta.
Henrik R S Olsson tror att regeringen inte vågar ta itu med konsekvenserna av en reell bantning.
-Man är rädd för att friställa personal och eventuellt öka arbetslösheten och också kanske förlora röster på det. Det är därför man valt att inte göra så mycket, säger han.
Fler uppgifter
Högsta ansvarig i regeringen just nu är barn- och äldreminister Maria Larsson (KD).
-Omställningsarbete tar tid. Och i det arbetet kan man också göra besparingar på personal. Det har vi uppenbarligen inte lyckats med totalt sett, men ambitionen finns, säger hon till TT.
Frågan är vad man uppnått om kostnaderna blivit högre.
-Det kan finnas ett samordningsansvar i stället för att myndigheter dubbelarbetar. Det kan också vara så att myndigheterna har fler uppgifter som de fullföljer i dag, säger Maria Larsson och nämner Socialstyrelsen som ett sådant exempel.