Sedan Högsta domstolen 2011 ändrade praxis för narkotikabrott har straffen blivit kortare, framför allt för den som begår brott som har ett direkt samband med eget missbruk.

Förutom narkotikasort och mängd har man också vägt in hur organiserad handeln har varit och i vilket syfte någon har haft narkotika.

– Vi har fått en ändrad praxis i domstolarna som skickar signalen om att regering och riksdag skulle ha ändrat politik, och så är det inte. Vi har en restriktiv narkotikapolitik i Sverige och det ska vi ha i fortsättningen också, säger Beatrice Ask (M) till SVT Nyheter.

Upprör narkotikapoliser

I dag tillsätter hon en utredning som ska se över straffskalan. Utredaren ska vara klar med sitt förslag i juni 2014.

Man överväger att införa grövre brottsrubriceringar, till exempel ”synnerligen grovt narkotikabrott”.

– Vi behöver se över lagstiftningen och straffskalorna. Det har inte heller gjorts någon straffrättslig översyn sedan 1968, så jag tycker att det är dags att göra en ordentlig genomgång, säger Beatrice Ask till SVT Nyheter.

Straffen halverade

Ny statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar också att fängelsestraffen för narkotikabrott minskat mellan år 2011 och 2012.

”Minskningen hänger troligen samman med ett antal prejudicerade domar i Högsta domstolen under senare år, där domstolen beslutat att ta större hänsyn till gärningen i förhållande till mängden narkotika än tidigare”, säger Charlotta Lindström, statistiker på Brå, i ett pressmeddelande.

För tio år sedan fick en person som dömdes för narkotikabrott i genomsnitt 570 dagar i fängelse.

En person som döms i dag får spendera nästan hälften så många dagar i fängelse – i genomsnitt 310 dagar i fängelse 2012.