Att ta sig ett glas då och då mår man bara bra av. Men för de runt 300 000 svenskar som har ett alkoholberoende handlar drickandet mer om tvång.

Forskare i dag ser alkoholberoende som en hjärnsjukdom på grund av hur alkoholen förändrar hjärnans belöningssystem.

Att dricka vanemässigt förändrar hjärnan

Dricker man då och då höjs mängden dopamin i hjärnan varje gång och man känner ett välbefinnande. Men dricker man mycket och ofta förändras hjärnan.

Belöningssystemet avtrubbas och mängden dopamin som frisätts i hjärnan sänks under normalnivån på ett bestående sätt. Resultatet blir att den som är beroende blir tvungen att dricka för att återställa nivån och undvika att må dåligt.

Nobelpristagare bakom nya substansen

Nobelpristagaren Arvid Carlsson har nu tagit fram en substans som gör att dopaminet i hjärnan stabiliseras och lägger sig på normalnivå. En första studie som har gjorts på Göteborgs universitet visar att substansen fungerar på patienter som lider av andra sjukdomar där dopaminnivån är viktig.

Försök startar i höst

Forskare på Karolinska institutet ska i höst börja prova den nya substansen på alkoholberoende personer.

–Substansen är unik då den både kan höja och sänka dopaminnivåerna beroende på vilken rubbning man har i hjärnan, säger Pia Steensland, docent och alkoholforskare på Karolinska institutet. För alkoholberoende personer fungerar den så att den försänkta dopaminhalten höjs. Medan om de sen dricker alkohol kan substansen dämpa den lustfyllda känslan av alkoholen. På det viset blir det meningslöst att dricka.