– Hälften av maten går i soporna, säger Ester Lindvall i Umeå. Vi äldre har inte så stor aptit och då måste det vara något som luktar gott, smakar bra och ser trevligt ut.
Sonia Gustavsson i Skövde berättar om hur hon fått hård potatis som varit ihålig i mitten och grönsaker som var så hårda att hon slängde dem.
– Det går inte att äta när man inte har några ordentliga tänder, säger hon.
Många är vittnesmålen om äldre som inte äter upp maten. Men trots kritiken mot matlådorna är detta den allra vanligaste formen av mat till äldre som bor kvar hemma. Det kan SVT nu visa genom en egen kartläggning.
”Finns ingen kontroll på maten”
Kommunerna ser matlådorna som en enkel och bra lösning, medan kritiker ser en risk att äldre helt enkelt väljer att inte äta.
– Man tror att mat inte är så viktigt. Det finns kontroll över läkemedel och man vet att om man inte fått hjärtmedicin så blir det jättefarligt. Men det finns inte något sådan kontroll över hur det ser ut med maten, säger Monica Pehrsson. Hon är dietist i Stockholm och har forskat på matsituationen för äldre.
Något kontrollsystem för att se om de äldre verkligen får i sig maten de får levererad är sällsynt. Elva procent av kostcheferna som svarat på SVT:s undersökning säger sig vara säkra på att man har ett sådant system i kommunen. Bristen på kontroll innebär att äldre riskerar att bli undernärda utan att någon lägger märke till det. I förlängningen kan det också leda till mer behov av sjukvård.
– Kommunen skulle också kunna spara pengar. Det skulle bli färre resor till akuten för de äldre. Undernäring leder till ökade fallolyckor, svårläkta sår, nedsatt immunförsvar och depressioner, säger Monica Pehrsson.
Kommunerna vill hjälpa till
Matlådorna kommer ofta från kommunernas egna storkök och körs sedan hem till de äldre. Bland de företag som gör samma sak är multinationella Sodexo.
– Självklart finns det alltid de som inte tycker om dagens lunch även på en restaurang men vi gör egna enkätundersökningar bland äldre som äter vår mat, och vi ser att vi har god kvalité och väldigt nöjda kunder, säger Jonas Parkvall, distriktchef på företaget.
I kommunerna försvarar även politiker systemet med matlådorna.
Är du helt trygg med att en gammal, som bor själv, slår larm om han eller hon tappar aptiten?
– Nej, men vår personal gör det när de är och lämnar matlådorna, säger Ann-Katrin Jönsson (KD) som är omvårdnadsnämndens ordförande i Skövde.
Men bilden av att hemtjänsten fångar upp äldre som inte äter tillbakavisas av Monica Pehrsson som undersökt hemtjänstens inställning. Där fann hon istället en stor önskan om att få hjälpa till med matlagning ute i hemmen.
– Jag intervjuade sex grupper med hemtjänstpersonal och det var 6-8 stycken i varje grupp och alla sa ”att om vi ändå fick laga mat till de äldre”. En av dem sa ”om jag ändå fick steka ett ägg ibland. Det skulle vara så kul och de skulle få känna doften och få ökad aptit på det sättet, säger Monica Pehrsson.
Så gjorde vi undersökningen
* SVT Nyheter skickade en enkät till kommunernas kostchefer i december 2013. Eftersom inte alla kommuner har en kostchef riktade vi oss även till andra personer med motsvarande ansvar för planering och inköp av mat till den kommunala verksamheten. I storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö skickades enkäten till stadsdelarna. Av de 316 kommuner och stadsdelar som fick enkäten svarade 199, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 63 procent.
* Den vanligaste typen av mat som erbjuds inom hemtjänsten är en matlåda. 129 kommuner erbjuder enbart matlåda som måltid inom hemtjänsten. Det motsvarar 6 av 10 kommuner som svarat på SVT:s enkät.
* Var fjärde kommun som svarat på enkäten näringsberäknar inte den mat som serveras inom hemtjänsten. Det kan jämföras med skolmaten – där är det en av tio kommuner som inte näringsberäknar maten.
* Mer än hälften av kommunerna som svarat på SVT:s enkät har inget system för att kontrollera hur mycket av portionerna som brukarna inom hemtjänsten äter upp. Bara var tionde kommun/stadsdel svarar att de har ett kontrollsystem.