Peter Norman är sedan 2010 ansvarig i regeringen för de statliga bolagen, inklusive Vattenfall och Telia Sonera. 

Nu säger han till SVT att det funnits en machokultur i båda bolagen och menar att den bidragit till muthärvorna runt Telia Sonera och hur Vattenfall köpte Nuon.

Nuonaffären, som nu granskas i konstitutionsutskottet, blev så dyr att värdet på företaget redan fått skrivas ned med 30 miljarder kronor.

– Företagsledningarna har blivit väldigt starka, ofta på styrelsens och ägarnas bekostnad. Då fungerar inte bolaget, vill jag påstå, säger Norman.

Helt ny styrelse

Peter Norman har fått ansvaret att driva på arbetet med en nästan helt ny styrelse i Telia Sonera. Dessutom har en lång rad höga direktörer fått sluta. Några har fått sparken på ett ovanligt omilt sätt.

När det gäller Vattenfall är frågan vilka i regeringen som visste vad om köpet av Nuon. Det finns dokument som sägs visa att hela regeringen varit informerad.

Anders Borg ovetande

Men i går sade finansminister Anders Borg i KU att varken han eller statsministern fått någon information – annat än via media. Själv vill inte Norman svara på några frågor om Vattenfall så länge KU-utredningen pågår.

– Det ska nu granskas i konstitutionsutskottet så jag vill inte diskutera den frågan, säger han.

Men Peter Norman står fast vid begreppet ”machokultur” både i Vattenfall och Telia Sonera.

– Ja, jag tycker det är ett korrekt uttryck. Man har uppfattningen att stora affärer är viktiga och fina som ett slags självändamål.

”Rätt frågor, fel svar”

Norman säger att både styrelsen och ägaren, alltså staten, kunde gjort mer. Men när det gäller sitt eget agerande mot Telia Sonera understryker han samtidigt gång på gång att han gjorde det man som ägare ska.

– Jag fick ansvaret 2010. Jag ställde tidigt 2011 två viktiga frågor till ledningen: Hade man någon policy kring korruption?  Hade man upplevt problem i länderna i Centralasien?

– Jag fick lugnande besked från ledningen. Jag tyckte jag ställde de rätta frågorna men jag fick fel svar, säger Norman.

Peter Norman vill inte gå så långt att han säger att han blivit lurad eftersom han menar att personerna i ledningen kanske själva inte visste vad som pågick.

Samtidigt är naturligtvis regeringens ansvar stort både i helstatliga Vattenfall och i Telia Sonera där staten har 37 procent av aktierna och är överlägset största ägare.

Krävs ryggrad och resning

Redan 2008 sålde Banco fonder sitt innehav i Telia Sonera med hänvisning till att man i flera år misslyckats med att få bra svar på hur bolaget hanterade korruptionsriskerna på de nya marknaderna i Centralasien.

I Telia Soneras årsredovisning 2008 talas det om risker i Eurasien, men att de ”överträffas av möjligheterna”. Ledningen beskriver stolt rekordresultat och ”Eurasien som tillväxtmotorn” för hela Telia Sonera.

Borde det ha ringt varningsklockor för ägaren?

Peter Norman väljer återigen att tala om vad styrelsen kunde gjort.

– Ja, vi borde haft styrelser som kunde stå upp och göra egna analyser, kanske begära in andra analyser än de företagsledningen hade. Man borde ha ställt ledningen mot väggen och på ett bättre sätt diskuterat för och nackdelar med affärerna. Men det kräver en styrleseordförande och ledamöter som verkligen har ryggrad och resning.

Fick härja fritt

Hur vill ministern då summera hur staten som ägare klarat sig senaste 10 åren, när man till exempel ser hela muthärvorna kring Telias Sonera ?

– Dåligt! säger han utan omsvep. Vi har haft en styrelse och ägarfunktion som inte varit tillfyllest. Man har låtit företagsledningarna härja fritt. Man har inte utmanat dem på ett korrekt sätt och man har fått dåliga beslut.

Både i Vattenfall och Telia Sonera har ledningen – med stöd av ägaren staten – drivit storvulna expansionsplaner långt utanför Sveriges och Nordens gränser. Nya marknader och nya vinster har lockat och regeringen har varit tydlig med att höga avkastningsmål gäller. Peter Norman erkänner nu att även regeringen som ägare varit för dålig på att ifrågasätta upplägg där ”machodirektörer” gärna velat bygga ut sina företag till internationella imperier.

– En företagsledning måste ha tuggmotstånd av ägare och styrelse, det skall inte vara lätt att driva igenom stora expansionsplaner, säger Peter Norman. Det har varit för lätt, tror jag, både i Telia Sonera, Vattenfall och många andra bolag.

Josefsson känner inte igen sig

Vattenfalls förre vd Lars G Josefsson säger till SVT att expansionen i Europa var en strategi som styrelsen och ägarna stod bakom och ville ha genomförd. Han känner inte igen sig i bilden av en machodirektör.

Vi inväntar även en kommentar från Lars Nyberg.