Helena Esscher, Försäkringskassans presschef, säger till TT att myndigheten inte brukar ägna sig åt redigering.
-Det är inget vi gör systematiskt, säger hon.
Apropå en av myndigheten redigerad artikel om generaldirektörens kritiserade tweet om SD-ledaren Jimmie Åkesson, berättar Esscher för DN:
-Poängen med Wikipedia är ju att många personer ska vara inne och redigera. Man rättar varandra och försöker balansera det genom att många är inne. Är det grejor man känner är felvinklade så måste man ju känna att man kan gå in och ha synpunkter på detta säger Helena Esscher, Försäkringskassans presschef, till DN.
Ofta faktafel om företag
Wikipedias pålitlighet har i en rad studier jämförts med andra uppslagsverk. De flesta rör engelskspråkiga upplagan, och resultaten spretar åt olika håll.
Marcia DiStaso, docent vid amerikanska universitetet Penn State, ledde en undersökning som kom fram till att 60 procent av Wikipediaartiklar om företag innehöll sakfel.
-En stor andel faktafel fungerar inte för någon, särskilt inte för allmänheten som litar på Wikipedia för noggrann och balanserad information, säger hon till Daily Mail.
Fakta: Exempel på ändringar
* Ändringar i Wikipediaartiklar om kritik mot Moderata ungdomsförbundets spritfester med minderåriga har gjorts från Moderaternas ip-adress.
* Uppgifter om fusk med medlemssiffror i Ung Vänster togs bort från en dator med Vänsterpartiets ip-nummer.
* Från riksdagens ip-nummer har all kritiska uppgifter om riksdagsledamoten Rosanna Dinamarca (V) raderats.
* Från Domstolsverkets ip-nummer har ett kritiserat sexskämt, draget av ett justitieråd, redigerats.
* Centrala studiestödsnämnden (CSN) fick i en artikel kritik mot påminnelseavgifter. Hela stycket raderades och ändringarna spårades till CSN:s huvudkontor.
* I en artikel om den så kallade Saudiaffären gick någon in från en ip-adress på pr-byrån Hallvarsson & Halvarsson och redigerade i källhänvisningar till regeringen.se i stället för texten som hänvisade till Ekot i Sveriges radio.
Källa: Dagens Nyheter (TT)