År 2011 ansåg rekordlåga 41 procent av svenskarna att det var ett bra förslag att ta emot färre flyktingar. Ett år senare är siffran 45 procent.

– Vi såg en väldigt stark mobilisering kring de här frågorna hösten 2012, säger Marie Demker, professor i statsvetenskap, när 2012 års Som-undersökning presenterades vid Göteborgs universitet på torsdagen.

SD ger fokus på frågan

Kriget i Syrien och kraven kring anhöriginvandring tog en stor plats i den svenska offentliga debatten under hösten. Samtidigt har Sverigedemokraterna – där 94 procent av sympatisörerna vill ta emot färre flyktingar – hunnit etablera sig i den svenska riksdagspolitiken sedan inträdet 2010.

– Just i och med att man är i riksdagen har man ju en annan möjlighet att driva de här frågorna. Det är en annan sak att stå utanför riksdagen och försöka komma in i debatten och att vara i riksdagen, säger Marie Demker.

Järnrörsskandal stärkte

SD:s hjärtefrågor kan även ha aktualiserats genom den så kallade järnrörsskandalen, som avslöjades i november 2012. Filmklipp visade att SD-toppar hade uttalade sig rasistiskt och beväpnat sig med ett järnrör under ett fyllebråk 2010.

– Järnrörsskandalen blev ytterligare ett bevis på att det här partiet står på motståndarsidan till etablissemanget. Därför skulle jag snarare säga att det förstärkte bilden av ett parti för den som faktiskt står i motsättning till de flesta demokratiska representativa institutioner, säger Marie Demker.

Sympatisörer till Miljöpartiet och Vänsterpartiet är fortsatt mest positiva till flyktinginvandring, där 20 respektive 24 procent ställer sig bakom förslaget. På mittfältet trängs de övriga partierna.

Minskning över tid

Över tid – från 1992 till 2012 – har dock motståndet mot flyktinginvandring gått ner från 65 procent.

Ser vi nu en trend gällande ökat motstånd?

– Det är svårt att säga, men jag har väldigt svårt att se att det skulle dra iväg uppåt – att motståndet på lång sikt skulle börja öka väldigt mycket. Det finns inget annat som tyder på det, säger Marie Demker.